Det nya arbetssättet är ett samarbete mellan polisen, åklagarna och domstolarna, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården. När polisen stoppar en misstänkt gör de klart utredningen på plats och ger den misstänkte direkt en preliminär tid för rättegång.  

Den genomsittliga tiden från brott till dom har minskat från 22 veckor till cirka 6. Ett exempel gäller en grov olovlig körning i Attunda tingsrätt, som tog 8 dagar. I försöket ingår enklare brott som trafikbrott, stöld och narkotikainnehav för eget bruk.

Arbetssättet har även fördelen att polisen gör mer rätt från början.

– Utredningarna går inte bara snabbare, de håller även högre kvalitet. Det syns i hur ofta åklagare begär kompletteringar från polisen. Det har minskat från i snitt 20 procent till cirka 8 procent, säger rikspolischef Anders Thornberg.  

Snabbare lagföring har använts på försök i Stockholm sedan 2018. Förra året avgjorde tingsrätterna i Stockholms och Gotlands län över 8 000 brottmål i snabbspåret, vilket motsvarar nästan 40 procent av alla brottmål vid dessa tingsrätter. Vid nyår utökades försöket till andra delar av landet, från Luleå i norr till Växjö i söder.

– När vi utreder vardagsbrotten effektivare kan vi lägga mer kraft på exempelvis grova stölder, rån och misshandelsbrott – brott som skapar mycket otrygghet bland med­borgarna. Arbetssättet leder även till att fler misstänkta döms snabbare, vilket är brottsförebyggande i sig, säger Anders Thornberg.

De vanligaste brotten som avgörs i snabbare lagföring är narkotikabrott, stöld och ringa stöld i butik, olovlig körning, rattfylleri och brott mot knivlagen. Andra brott är skadegörelse, överlåtelse av narkotika, köp av sexuell tjänst och enklare vapenbrott.

– En stor vinst är att den som begått brott får en snabb reaktion från samhället. Man har också lättare att komma ihåg vad som har hänt när ens mål tas upp i tingsrätten, säger Anders Thornberg.

Den 17 juni föreslog regeringen att snabbare lagföring blir permanent och införs i hela landet från 2023. Myndigheterna har föreslagit att verksamheten byggs ut nästa år till att omfatta 27 av landets 48 tingsrätter. En unik aspekt är att alla myndigheter – Polismyndigheten, Åklagar­myndig­heten, Dom­stolsverket, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården – samverkar i hela lagföringskedjan med det gemensamma målet snabb prövning.