– Den enkelhet, snabbhet och anonymitet som vissa neobanker erbjuder med sina tjänster, gör det lättare för kriminella att flytta, dölja och tvätta brottsvinster. Det leder till att neobanker riskerar att bli ett allt vanligare verktyg i brottslig verksamhet, säger Annie Frohm, ordförande i Samordningsfunktionen.

Samordningsfunktionen leds av Polismyndigheten och består av sexton myndigheter och Advokatsamfundet som gemensamt samverkar för att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism.

Den nationella riskbedömningen visar vilka hot och sårbarheter som är kopplade till neobanker. Ett exempel på sårbarhet är när kunden ska visa att den är den person som den utger sig för att vara. Hos vissa neobanker räcker det med bestyrkta kopior på en id-handling och foto på sig själv. Då det är enkelt att förfalska id-handlingar kan kunder kringgå den så kallade verifieringsprocessen vilket skapar många möjligheter att utnyttja andras identitetshandlingar samt att använda kontomålvakter, menar polisen.

Riskbedömningen presenterar åtta rekommendationer som ska ge myndigheterna bättre verktyg att förebygga att neobanker utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. En rekommendation handlar bland annat om att Sverige bör verka för att man inom EU använder e-legitimationer i så stor omfattning som möjligt för att verifiera kunder.