Det är Sveriges Radio som har granskat och fått ut statistik från 5 av de 7 länsstyrelser som sköter tillsynen av bevakningsbranschen.

Det krävs först ett godkännande från Länsstyrelsen för att få jobba som till exempel väktare på ett bevakningsföretag och sedan görs årliga kontroller i brotts- och misstankeregistren.

Hittills under 2024 har cirka 50 personer förlorat rätten att jobba på bevakningsföretag för att de ansetts olämpliga. I de beslut som SR har granskat finns exempel på bland annat narkotikabrott, misshandel, sexuellt ofredande av barn och bidragsbrott.

Det förekommer även fall där polisen eller Säpo har lämnat information till länsstyrelserna och motiveringarna har hemligstämplats.

– Att det är så hög sekretess beror på att det handlar om underrättelseinformation som Säkerhetspolisen har tillgång till, och den måste omfattas av en väldigt strikt sekretess. Det kan handla om sådant som rör Säpos arbetsmetoder, eller om uppgiftslämnare och detaljer om dem. Det skulle helt enkelt kunna vara en fara för Sveriges säkerhet, men också enskilda individers säkerhet, om uppgifterna skulle röjas, säger Fredrik Hultgren-Friberg som är pressekreterare på Säpo.

Bland besluten SR har granskat finns totalt 13 sådana fall.

– Säpos uppdrag är att värna Sveriges säkerhet och vår demokrati, och där ingår det att ha den här typen av kontroll. Det handlar om personer som arbetar inom säkerhetskänslig verksamhet, säger Fredrik Hultgren-Friberg.