Justitiedepartementet har skickat ut betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet på remiss. Utredningen föreslår en ny modell för straffmätning av flerfaldig brottslighet som innebär ett minskat utrymme för tillämpning av det som i dagligt tal ofta benämns som straff- eller mängdrabatt. Försäkringsbranschen är mycket positiv till förslaget eftersom domstolar alltför ofta vid exempelvis tillgreppsbrott endast utnyttjar den lägre delen av straffskalan, oavsett om det rör sig om både flerfaldig och organiserad brottslighet.

– Längre straff är en viktig pusselbit för att avskräcka de internationella stöldligorna från att komma till Sverige. Det finns behov av att i större utsträckning utnyttja hela straffskalan i dessa ärenden, säger Ronja Wildenstam, jurist vid Svensk Försäkring.

Svensk Försäkring och Larmtjänst anser vidare att hela straffskalan bör utnyttjas i större utsträckning även om det inte är fråga om flerfaldig brottslighet. Den nuvarande ordningen, där gärningspersoner i praktiken ofta åtnjuter en slags straffimmunitet redan innan straffskalan till fullo har utnyttjats, är orimlig, menar organisationerna.

Utredningen kommer till slutsatsen att den nuvarande ordningen fungerar väl när det gäller åtalsunderlåtelse, förundersökningsbegränsning och direktavskrivning. Det håller inte Svensk Försäkring och Larmtjänst med om. ”Alltför ofta väljer förundersökningsledare och åklagare i dag att endast fokusera på de grövsta brotten och att besluta om direktavskrivningar, förundersökningsbegränsningar eller åtalsunderlåtelser avseende övrig brottslighet. Det medför att brottsoffer inte får upprättelse för det brott som de utsatts för. Det innebär dessutom att även försäkringsföretagens möjlighet till att begära ersättning av den misstänkta försvåras. Att försäkringsbolagen måste föra egen talan i dessa delar drabbar ytterst försäkringskollektivet”, skriver organisationerna.

– Att så många förundersökningar läggs ned eller skrivs av direkt innebär tyvärr i praktiken att vissa brott närmast är avkriminaliserade. Det behövs därför en översyn av regelverket, säger Ronja Wildenstam.