Säkerhetsavdelningen på kommunalförbundet Räddningstjänsten Karlstadsregionen stöttar kommunerna Forshaga, Kil, Grums, Karlstad, Hammarö och Munkfors i deras brottsförebyggande arbete. Kommunerna får även stöd i frågor som civilt försvar, internt skydd och med tjänsteperson i beredskap. Frida Lejon är säkerhetskoordinator på säkerhetsavdelningen.

– Vi är en ganska klassisk säkerhetsavdelning men med gemensam förvaltning för sex kommuner. Det är svårt för framförallt de mindre kommunerna att få ihop resurser för att ha specialister som jobbar med de här frågorna på heltid och istället för att kommunen har en person med tio olika uppdrag så kan jag och mina kollegor ha ett specialuppdrag för flera kommuner, berättar Frida Lejon.

Uppdraget att stötta kommunernas brottsförebyggande arbete omfattar bland annat att bidra med specialistkompetens och strategiskt perspektiv, ansvara för lägesbild och att ta fram förslag till åtgärdsplan. Till sin hjälp har Frida Lejon och hennes kollegor brottsförebyggande samordnare i varje kommun samt chefer med ansvar för frågorna i kommunen.

– Kommunerna har inte skrivit avtal med oss om att vi ska lösa allt som har med brottsförebyggande arbete att göra, utan vi har medspelare i kommunerna. Det är de som har mer operativ koll på kommunen medan vi blir mer den strategiska rollen som fokuserar på exempelvis strategisk kartläggning, processer och metodutveckling, säger Frida Lejon.

Nära samarbete

I Forshaga kommun är Claes Havimäki, kultur- och fritidschef, ansvarig för de brottsförebyggande frågorna.

– Från kommunperspektivet har det nära samarbetet med säkerhetsavdelningen varit positivt. Frida och hennes kollegor har ett tydligt uppdrag och vi har bland annat tagit fram kartläggning och åtaganden. Även polisen är en viktig aktör och vi har en oerhört bra dialog med alla som är inblandade, berättar Claes Havimäki.

– Framgången är att vi har jobbat tillsammans. Att få fram kartläggning och åtgärdsplaner har inte varit den största utmaningen, utan det är nu när det ska bli verkstad ute i kommunen, säger Frida Lejon.

– Det är viktigt att jobba med förankring från både kommunledning och politik. Se till att de förstår vad som står i åtgärdsplanen som de säger ja till. Förankringen behöver finnas med i hela processen, oavsett om det är kartläggningsprocessen eller åtgärdsgenomförandet. I den löpande ledningsförankringen är en fungerande ledningsnärhet viktig. När det gäller Forshaga kommun blir Claes den viktiga länken som står för närheten till ledningen i vardagen och kan hantera den mer löpande förankringen. Det har inte jag och mina kollegor möjlighet till på samma sätt när vi inte är fysiskt i kommunen varje dag, fortsätter hon.

Lagen om kommuners ansvar var startskottet

De kommunala räddningstjänsterna gick ihop och bildade kommunalförbundet Räddningstjänsten Karlstadsregionen år 2000, och snart såg man att man kunde samverka även kring exempelvis tillsyn och utbildning. I samband med att lagen för kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (2023:196) trädde i kraft kom kommunerna överens om att kommunalförbundet även ska stötta deras brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Innan dess hade kommunalförbundet endast stöttat Karlstads trygghetsarbete.

– Vi skapade en arbetsgrupp som skissade på ett förslag på hur vi kan ta oss an det här uppdraget, och vad som behövs från kommunerna. Vi hade också diskussioner med kommunerna om vad de ville få ut av stödet. Det har varit en kombination av att jobba med kommunerna var och en för sig och se till deras behov, och att se på vid vilka tillfällen vi vinner på att göra saker gemensamt så att vi inte behöver uppfinna sex hjul. Till exempel tar det inte mycket längre tid att gå igenom och visualisera statistik för flera kommuner än för en. Förslaget behövde också förankras på kommunledningsnivå, vilket var mycket arbete. De fick titta på förslaget och komma med inslag, berättar Frida Lejon.

Kommunerna skriver avtal med Räddningstjänsten Karlstadsregionens säkerhetsavdelning om vilka områden som säkerhetsavdelningen ska stötta i. Alla kommuner har alltså inte identiska uppdrag med avdelningen.

– Det är utifrån vad kommunen har som prioriterade områden. Man måste också diskutera vad räddningstjänsten kan hjälpa till med på bästa sätt utifrån deras organisation, säger Claes Havimäki.

Skilda förutsättningar i kommunerna

De sex medlemskommunerna har olika förutsättningar för sitt brottsförebyggande arbete. Karlstads kommun närmar sig 100 000 invånare, medan Munkfors kommun har cirka 3500 invånare. Kommunerna har också organiserat sitt brottsförebyggande arbete på olika sätt.

– Någon kommun har en säkerhetssamordnarroll, i andra är det socialtjänst, fältsekreterare, kultur och fritid eller folkhälsosamordnare. Vi har en otrolig bredd av kompetens bara i arbetsgruppen med kontaktpersonerna, säger Frida Lejon.

Vid ett antal tillfällen per år träffas representanter från alla sex kommuner tillsammans med säkerhetsavdelningen, polis och andra aktörer. Frida och hennes kollegor träffar också kommunerna i ett antal andra forum, exempelvis vid styrgruppsmöten som behandlar trygghet och intern säkerhet och i beredningsgrupper. Att arbeta med flera kommuner ställer krav på att kunna lyssna in de olika behov kommunerna har. Men det ger också möjlighet till samverkan.

– I min roll där jag arbetar mot sex kommuner så är det sex olika interna kulturer att jobba med. Kommunerna har olika intressen och visioner som jag måste sätta mig in i för att arbetet som jag levererar ska passa kommunen, säger Frida Lejon.