I maj 2019 antog EU två förordningar som innebär att vissa EU-gemensamma it-system ska kunna kommunicera och utbyta uppgifter med varandra, så kallad interoperabilitet. Det handlar om system som används på områdena gränser och visering, polissamarbete och straffrättsligt samarbete, samt asyl och migration.

Hittills har identitetsuppgifter, som namn, fingeravtryck och fotografier, lagrats i olika it-system som inte är sammankopplade. Detta har lett till att personer som använder sig av olika identiteter ibland har kunnat undgå upptäckt när de passerar EU:s yttre gränser eller kontrolleras av polis, tull eller migrationsmyndigheter. De nya förordningarna gör de yttre gränskontrollerna effektivare och underlättar upptäckt av personer som använder sig av flera olika identiteter.

EU-förordningarna är direkt tillämpliga i Sverige, men kräver vissa ändringar av befintlig lagstiftning för att bli effektiva. Justitiedepartementet har tagit fram en promemoria med förslag på anpassningar av nationell rätt i syfte att utnyttja möjligheterna enligt de nya EU-förordningarna i så hög grad som möjligt. Promemorian skickas nu på remiss.