Anne-Marie Eklund Löwinder menar att kunskaperna om hackerattacker varierar bland svenska bolag. De borde ta reda på vad bolaget står och faller med och vad som gör extra ont om det skulle försvinna. Och fundera på vad riskerna är och göra vad som går för att konsekvenserna ska bli så små som möjligt.

– Det kräver ett systematiskt arbete som är strategiskt och planerat och är någonting som måste hamna på ledningens bord. Det är därifrån resurserna kommer, säger Anne-Marie Eklund Löwinder till Di TV.

Att ha bra kontroller för behörighet är viktigt.

– För det mesta står det bara en mail-adress och ett lösenord mellan dig och all din information. Det är inte tillräckligt i dag, säger hon.

En attack kan innebära att känsliga uppgifter försvinner eller att bolaget mister tillgång till information. 

– Har man då inte i förebyggande syfte de skyddsåtgärder som man borde ha i dag så kan man ligga rätt pyrt till. Gör det nu – vi vet att man riktar mycket attacker mot kommuner, regioner, bank- och finanssektorn och energisektorn, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Hon hoppas att fler drabbade företag börjar vittna i stället för att sopa attackerna under mattan. 

– Förr eller senare kommer det fram i alla fall och då har man förlorat rätt mycket av sitt förtroendekapital. Och det har man nog inte råd med.

Markus Eriksson, kommunikatör på internetoperatören Bahnhof, säger till Di TV att företag och privatpersoner har blivit med mer medvetna om riskerna nu jämfört med innan kriget i Ukraina.

– Vi märker att vi får helt andra typer av frågor, som: ’vad händer vid en större infrastrukturell incident’,  eller ’hur säker är vår it-miljö i händelse av krig'?