I vårändringsbudgeten föreslås kommuner och regioner tillföras 100 miljoner kronor för arbetet med krisberedskap och civilt försvar, varav 80 miljoner kronor till kommunerna och 20 miljoner kronor till regionerna. Länsstyrelserna föreslås även tillföras 30 miljoner kronor för arbetet med att bland annat stötta den lokala och regionala nivån med planering samt risk- och sårbarhetsanalyser.
För att minska risken för att verksamhet lamslås till följd av exempelvis cyberangrepp behövs ett robust och systematiskt informationssäkerhetsarbete. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, föreslås därför tillföras 15 miljoner kronor för att stärka samhällets förmåga att stå emot cyberattacker.
Regeringen avser även besluta om en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar som innebär att flera statliga myndigheter får tydligare ansvar och uppgifter inom området. Den nya strukturen, som ska beslutas före sommaren, var planerad att träda i kraft den 1 januari 2023 men tidigareläggs nu i syfte att öka takten i arbetet. För detta föreslås berörda myndigheter tillföras sammanlagt 65 miljoner kronor.
Post- och telestyrelsen tillförs 80 miljoner kronor i syfte att tidigarelägga materielinköp för att säkra kommunikationsberedskapen. Svenska kraftnät tillförs 50 miljoner kronor för att öka förmågan att hantera potentiella störningar i elförsörjningen. Energimyndigheten tillförs 30 miljoner kronor för att stärka leveranskedjorna och säkra en tillförlitlig och fungerande drivmedelsberedskap.
Vid en kris eller höjd beredskap behöver samhällsviktiga aktörer kunna leda verksamheten från en alternativ och i vissa fall mobil ledningsplats, betonar regeringen. Behovet av sådana alternativa ledningsplatser har ökat med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läge, menar regeringen och har tillför 25 miljoner kronor till anslaget Krisberedskap för detta ändamål.