Den 6–7 maj arrangeras Sveriges första nationella konferens helt dedikerad till drönaranvändning inom civilt försvar. På Högskolan i Skövde samlas då operativa chefer, UAS-ansvariga, experter och forskare från bland andra räddningstjänst, polis, frivilliga försvarsorganisationer, Försvarsmakten och akademi. Syftet med konferensen är att stärka samarbetet, kunskapsutbyte och innovationskraft inom ett område som nu förändrar svensk krishantering i grunden.

Forskning om civil beredskap

Högskolan i Skövde har inte bara forskning om effektiv användning av drönare i räddningsinsatser, utan också forskning inom det bredare profilområdet civil beredskap. I området ingår användning av virtuella format för träning och övning av räddningspersonal, krisberedskap, autonoma system och cybersäkerhet. Dessa områden samspelar när drönare och robotar blir en allt viktigare del av civilt och militärt försvar, menar högskolan.

– Högskolan i Skövde har tagit en ledarroll för att samla aktörer som idag använder eller planerar att utveckla förmågan att använda drönare i vårt civila försvar. Konferensen är den första i sitt slag, bygger vidare på tidigare webinarier för att ta erfarenhetsutbytet och samarbetet ett steg längre. Användningen av UAS hos civila aktörer ökar snabbt och det efterfrågas en mötesplats, förklarar Cecilia Hammar Wijkmark, som är postdoktor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde.

Experter från Ukraina

Ukraina har utvecklat sin användning av UAS inom civilt försvar sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion 2022.

– Vi hör dagligen om hur drönare används i krigföringen, som vapen. Men våra gäster är från räddningstjänsten och använder drönare för att rädda liv efter attacker. De kommer att berätta om hur drönare påverkat räddningspersonalens sätt att arbeta, både med drönare som resurser i insatsen, men också på grund av hotet från fientliga drönare. De ska också förklara hur olika aktörer samverkar i insatser. Konferensen möjliggör att våra svenska aktörer får ta del av de ukrainska gästernas erfarenheter, säger Cecilia Hammar Wijkmark.

Stort behov av utbildning och övning

Inom civilt försvar kan drönare bland annat användas för att lokalisera personer, bedöma risker och öka säkerheten för insatspersonal. Men när drönare används för allt fler uppgifter ökar kraven på samordning, övning och gemensamma metoder.

– En fråga är till exempel hur militär och civilförsvarsorganisationer ska kunna samverka, kommunicera med varandra och agera i samma luftrum under höjd beredskap och krig. Vi behöver öva och organisera oss för att kunna använda UAS-tekniken på bästa sätt, säger Joeri van Laere, professor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde.