En parlamentarisk kommitté med representanter från riksdagens samtliga partier har haft i uppdrag att se över om grundlagen behöver ändras för att det ska gå att agera snabbare vid framtida kriser, till exempel vid en pandemi. Utredningen har även sett över bestämmelserna för riksdagens krigsdelegation och vissa bestämmelser om riksdagens arbetsformer.

– Vi måste ha en lagstiftning som gör att regering och riksdag kan fungera väl också vid allvarliga fredstida kriser. Detta samtidigt som vi värnar vår demokrati och rättsstat. Utredningen lämnar viktiga förslag för att stärka Sveriges förmåga att lagstifta i kris. Det är en stor styrka att det finns en bred parlamentarisk enighet för förslagen, som nu kommer att skickas på remiss, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

I betänkandet Stärkt konstitutionell beredskap föreslår kommittén en ny bestämmelse i regeringsformen som öppnar upp för att riksdagens sammanträden ska kunna hållas helt digitalt, vid till exempel allvarliga hot eller kriser. Den föreslår också att riksdagens krigsdelegation ska behållas med vissa justeringar.

Kommittén föreslår även att regeringen ska få nya möjligheter att besluta om föreskrifter i allvarliga fredstida kriser. Det är riksdagen som ska kunna ge regeringen de särskilda befogenheterna, som syftar till att regler ska kunna komma på plats mycket snabbt i akuta lägen. Beslutet kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande enas om det. Riksdagen ska när som helst kunna besluta att regeringen inte längre ska ha de särskilda befogenheterna att meddela föreskrifter. Kommittén föreslår att de nya normgivningsreglerna införs i ett nytt kapitel i regeringsformen om allvarliga fredstida krissituationer.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.