Kriminalvården har utrett behovet av antalet kvinnoplatser utifrån de lagändringar som nämns i Tidöavtalet.

– Vi har beräknat att andelen kvinnor kommer fortsätta att utgöra sex procent och då ser man att vi kommer att ha en stor ökning. Vi kommer att behöva gå från cirka 400 platser idag till närmare 2 000 platser 2033, säger Ulrika Lilljegren, expert på kapacitetsökning, inom Kriminalvården.

I kapacitetsrapporten som Kriminalvården lämnade till regeringen i december 2023 beräknades att det totala behovet av anstalts- och häktesplatser skulle öka med upp till tre gånger till år 2033.

– Utifrån kvinnornas säkerhet blandar vi inte män och kvinnor på anstalt, därför behöver vi titta på utvecklingen för kvinnor i anstalt separat, säger Ulrika Lilljegren.

Antalet kvinnor i anstalt har ökat sedan mitten av 2021 och en färsk analys framtagen av Kriminalvården visar att sedan förra sommaren har ökningen varit kraftig. I juli var det genomsnittliga antalet inskrivna kvinnor 519. Samma period förra året var det 405, en ökning med 28 procent. Den genomsnittliga beläggningen ökade från 349 till 427. Inskrivna kan till exempel vara på utsluss; halvvägshus, vårdvistelse eller ha utökad frigång, därför är beläggningen, hur många platser som faktiskt används, lägre än antalet inskrivna. Statistiken för 2024 är preliminär och kan komma att ändras något.

I rapporten, Fler kvinnor i anstalt, som Ulrika Lilljegren tagit fram ges förslag till hur man skulle kunna få fram platser och åtgärder har redan vidtagits. Hittills har Kriminalvården mött behovet med dubbelbeläggning och konvertering av ett tiotal mansplatser men nya platser öppnas också.

– I våras invigdes 73 nya rum på anstalten Sagsjön utanför Göteborg. I mitten av september kommer 43 av dem vara dubbelbelagda, de resterande behöver vara enkelrum, säger Ulrika Lilljegren.

– Den 16 september öppnas även 18 platser på anstalten Ringsjön i Skåne, säger Nicklas Svahn, chef för kapacitetssektionen.

Han flaggar för att ytterligare åtgärder behövs på sikt:

– Vi måste även överväga ett mer effektivt platsutnyttjande, till exempel se över om vi kan använda enheter i lägsta säkerhetsklass på manssidan. Det kan också handla om att konvertera tillbaka häktesplatser som finns på anstalter för kvinnor.

I rapporten Fler kvinnor i anstalt redovisas även behov utifrån säkerhetsklass. Redan idag uppges behovet av platser i lägsta säkerhetsklass (klass 3) vara störst. Många kvinnor som placeras i klass 2 skulle kunna placeras i klass 3 om det fanns platser. De bedöms också utgöra den största andelen framöver. Idag finns inga kvinnoplatser i klass 1 – högsta säkerhet, men sådana, eller klass 2-platser med förhöjd säkerhet kan behöva skapas då behovet bedöms kunna nå upp emot fem procent. Bakgrunden är bland annat att polisen bedömer att fler kvinnor är aktiva i gängkriminalitet.