Brottsvinsternas omfattning skiljer sig också åt liksom i vilken utsträckning pen­ningtvätten upptäcks och rapporteras till Finanspolisen. Både mörkertal och den faktiska omfattningen bedöms vara särskilt stor för moms- och välfärds­bedräg­erierna. Trots ett fåtal misstankerapporter om momsbedrägerier sum­merade de rapporterade beloppen till flera hundra miljoner kronor under 2020.

Baserat på resultatet av analysen har Finanspolisen gjort en bedömning av hot­nivån för de olika bedrägerityperna ur ett brottsvinstperspektiv. I bedöm­ningen görs ingen värdering av bedrägeriernas konsekvenser eller vilka som drabbas. Jämförelsen bygger enbart på en skattning av brottsvinsternas omfatt­ning, de kriminella aktörernas förmåga och risken att pengarna återinvesteras i grov och organiserad brottlighet.

Ur det perspektivet utgör moms- och välfärdsbedrägerierna det största hotet. Dessa bedrägerier genererar miljardbelopp årligen som kan återinvesteras i annan allvarlig brottslighet. Aktörerna har hög ekonom­isk och organisatorisk förmåga och tydliga kopplingar till grov organiserad brotts­lighet.

Så kallade BEC-bedrägerier (Business E-mail Compromise) utgör också ett betyd­ande hot mot bakgrund av den stora omfattningen och organisatörernas koppling till kriminella nätverk. Misstankar om BEC-bedrägerier står för en väsentlig del av rapporterna till Finanspolisen.

Även för låne- och vishingbedrägerier är hotnivån betydande, men av olika skäl. Lånebedrägerierna summerar till relativt stora belopp och möjliggör för grovt kriminella att tillgodogöra sig brottsvinster genom ägande av bland annat fastig­heter. Bedrägerierna skapar dessutom incitament för att rekrytera möjliggörare, som insiders på banker, menar polisen.

Vishingbedrägerierna genererar relativt sett mindre belopp men är den bedräg­erityp där störst andel misstankerapporterade personer har samband med annan brottslig­het och till kriminella nätverk. Vinster från vishingbedrägerierna bedöms vara en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten i Sverige och det finns tecken på att unga i utsatta områden utnyttjas som målvakter.