Biometri och biometriska uppgifter kan vara väldigt effektiva för att identifiera och lagföra brottslingar, eftersom den som begår ett brott ofta lämnar spår efter sig, menar regeringen. Regelverket i dag är inte anpassat till de tekniska möjligheterna att använda biometri i brottsbekämpning, därför behöver lagstiftningen ses över. Det är också ett önskemål från polisen.

– Regeringen vill förbättra polisens verktyg för att identifiera fler som begått brott. Att växa polisen och samtidigt angripa allvarlig brottslighet från flera håll är ett högt prioriterat arbete. Som en del av detta behöver vi vässa regelverket kring möjligheterna att använda biometri i brottsbekämpningen, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Den särskilda utredaren ska bland annat lämna förslag som gör att fingeravtryck, dna, ansiktsbilder eller liknande information om personer som är misstänkta eller dömda för brott kan samlas in för registrering i Polismyndighetens register på ett mer enhetligt, heltäckande och ändamålsenligt sätt än i dag. Utredaren ska också lämna förslag som gör att informationen kan lagras i Polismyndighetens register på ett mer enhetligt och ändamålsenligt sätt än i dag, samt ta ställning till om Polismyndigheten ska kunna använda ansiktsbilder eller fingeravtryck från brottsutredningar för att söka i exempelvis passregistret, Transportstyrelsens register över körkort eller Migrationsverkets register i syfte att identifiera personer som misstänks för brott.

”Utredaren ska lämna nödvändiga författningsförslag och noga väga behovet av en effektiv brottsbekämpning mot den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet”, skriver regeringen.

Uppdraget ska redovisas senast den 20 februari 2023.