Den digitala brottsligheten är ett växande samhällsproblem som har ökat de senaste åren, exempelvis har social manipulation genom phishing (nätfiske) ökat med 37 procent från 2019 till 2020 enligt BRÅ. Det finns ett stort mörkertal då många brott inte anmäls, men i takt med att bedragarna och de digitala brotten blir alltmer sofistikerade blir det även viktigare att allmänheten är mer uppmärksammad och pratar om den här typen av brott.

Kampanj mot digital brottslighet
Därför sjösattes ett initiativ där SSF skickade ut bluffmejl där avsändaren var ett påhittat företag. Mejlets innehåll lockade mottagaren till att tro att hen var nominerad till ett hållbarhetspris, hen behövde bara klicka på en länk för att få veta mer. Men istället för att bli utsatt för en spamsida eller ett bedrägeri som vid ett verkligt phishingbedrägeri, hamnade mottagaren på säkerhetskollen.se – som samlar rådgivning och kunskap om den växande digitala brottsligheten.

– Vi vill skapa uppmärksamhet och en möjlighet för diskussion kring problemet med digital brottslighet genom att visa hur lätt det är att bli lurad i en tid då de kriminellas metoder blir alltmer förfinade. Om vi pratar mer om digital säkerhet och informerar allmänheten om hur man skyddar sig kan vi också bättre förebygga den här typen av brott, säger Per Klingvall, rådgivningschef på SSF Stöldskyddsföreningen.

400 offentliga personer
Nära 400 kändisar, influencers och politiker blev nätfiskade. Den som verkligen misstänkte att något skumt var i görningen var skådespelaren Happy Jankell.

– Jag tyckte det var något som kändes skumt, både själva nomineringen men också hur det var formulerat. Jag vågade inte trycka på länken, men samtidigt såg det ganska äkta ut, så därför svarade jag ändå på mailet. Blev faktiskt mer glad över att vara Sveriges mest

skeptiska person än över nomineringen till en av årets hållbarhetsprofiler haha, säger Happy Jankell.

Så identifieras ett phisingförsök
Hur känner man då igen ett phishingförsök via mejl? Här är några kännetecken, enligt SSF:

● Mejlet innehåller stavfel och/eller konstiga formuleringar.

● Avsändaren är okänd och mejladressen ser konstig ut till exempel med tecken eller siffror.

● Uppmaningar till att klicka på länkar eller att lämna ut personliga uppgifter.

● Om det verkar vara för bra för att vara sant är det förmodligen det.