Nyhetskanalen för säkrare affärer: www.SecurityUser.com
LAGAR & REGLER
13
S
kandalsajten Lexbase
möjliggjorde för vem
som helst att, mot
betalning, söka efter
person och företag som varit
föremål för juridisk prövning.
Med detta koncept drog saj-
ten in tre miljoner kronor på
tre dagar innan den stängdes
ner. Efterfrågan på skvaller
om grannar är uppenbarligen
stort, men också behovet att
få veta om en sökande till en
tjänst har begått brott. Åke
Andersson på SNOS ser något
oroande i detta.
Det finns en risk att seriösa
arbetsgivare som ska tillsätta
en nyckelpost i ett företag
använder sig av den här typen
av sajter för att på ett enkelt sätt
säkerställa att den sökande inte
är straffad. Det tycker inte vi är
bra. Vi vill inte att företag ska
känna sig tvingade att gynna
den här typen av sajter utan
istället under kontrollerade for-
mer kunna få självklar relevant
information på ett enkelt sätt.
Vi vet att det finns ett stort
behov från näringslivet att
kunna göra mer bakgrundskon-
troller vid rekrytering av per-
soner till nyckelposter. I dag är
det alldeles för krångligt, säger
Åke Andersson.
Alla blir förlorare
Enligt Åke Andersson har fel-
aktiga rekryteringar som lett
till stora och kostsamma pro-
blem för en arbetsgivare kun-
nat undvikas med en bättre
bakgrundskontroll. Alla förlo-
rar på att saker och ting inte
klarläggs innan en eventuell
olämplig person hamnar på
fel jobb, anser Åke Andersson:
Det är naturligtvis inte så att
alla anställda chefer är förtäckta
brottslingar. Det kanske bara är
ett fåtal fall, men skadan blir
desto större för företaget om
något går snett. Dessutom är det
väl känt att en rad brott genom-
förs av så kallade insiders som
bevisligen redan är belastade
och dömda. Men i dag är det
för krångligt för företagen att ta
reda deras bakgrund.
Det här kan vara aktuellt
och beröra olika höga befatt-
ningar, till exempel där eko-
nomiansvar ingår. Var och en
förstår ju att det inte är en tung
merit för en ekonomichef att
ha dömts för bedrägeri eller
andra tvivelaktiga ekonomiska
affärer. Men detta kan inte en
arbetsgivare enkelt ta reda på
utan måste be den arbetssö-
kande att göra själv.
Annan lösning
När det gäller debatten som
blossade upp i samband
med Lexbase-sajten vill Åke
Andersson vara tydlig.
Det sätt som Lexbase häng-
de ut folk är absolut inte okej.
Det är inte en sådan lösning vi
på SNOS förespråkar, det vill
jag understryka. Vi anser att
det går att hitta en lösning som
kan underlätta för arbetsgivare
att genomföra personkontroller,
utan att det uppfattas som inte-
gritetskränkande.
Vi förespråkar att en för-
ändring i regelverket ska tjäna
ett specifikt syfte, nämligen att
en arbetsgivare måste få kunna
försäkra sig om en persons
lämplighet och att denna indi-
vid kan fungera på en ansvars-
full och ledande position.
Rimlig bakgrundskontroll
Åke Andersson tycker att arbets-
givarens rätt att göra bakgrunds-
kontroll är en viktig fråga och
borde vara en självklar rättighet
när det gäller rekrytering till
känsliga positioner i ett företag.
Jag tror de flesta medbor-
gare inser att om en man söker
jobb på ett dagis så får han
acceptera en kontroll om denne
person eventuellt har dömts för
barnövergrepp. Det anser jag i
likhet med de flesta är rimligt.
Men det finns också en rad
andra yrken där det borde vara
rimligt att göra efterforskning-
ar, säger han avslutningsvis.
Vid en chefsrekrytering kan valet av person utgöra skillnaden mellan
succé och katastrof. Kostnaderna för en felrekrytering kan bli enorma.
Trots det får inte en arbetsgivare undersöka bakgrunden för att säker-
ställa lämpligheten hos den som söker en nyckelposition. Det krävs
samtycke från den arbetssökande för att få en bakgrundskontroll.
Dagens regler måste ses över, anser Åke Andersson, ordförande för
SNOS, Säkerhet för Näringsliv och Samhälle.
AV TOM VON SIVERS
Åke Andersson, SNOS:
D
ick Malmlund får
varje dag förfråg-
ningar där företag
ber om hjälp för
fastställa en arbetssökande
persons lämplighet.
De vill inte ta en onödig
risk och rekrytera en mindre
lämplig person med allt vad det
innebär. Jag anser att det här är
ett problem som måste lösas på
ett praktiskt och bra sätt, en lös-
ning där både industrins behov
kan tillgodoses samtidigt som
integritetsaspekten respekteras.
Privatspanare gynnas
Enligt Dick Malmlund är det
i dag alldeles för krångligt för
företagare att på egen hand göra
efterforskningar. Det här kan leda
till att mer eller mindre oseriösa
aktörer erbjuder sina tjänster som
privatspanare åt företagen.
Det är visserligen möjligt
att, precis som jag själv gör,
begära ut offentliga handlingar
från olika tingsrätter. Men det
är tidsödande och inte ett spe-
ciellt praktiskt system. Exakt
hur man löser detta vet jag
inte i detalj, men jag kan bara
bekräfta att det finns ett starkt
behov från näringslivet att veta
mer om en arbetssökandes pre-
ferenser och lämplighet vid en
anställningssituation.
Per instämmer med Dick
Även Per Geijer, säkerhets-
chef vid Svensk Handel, anser
att företagare måste ha rätt att
kontrollera en arbetssökandes
bakgrund.
Jag anser inte att det ska fin-
nas någon reglering vad avser
rätten att kontrollera en ansö-
kandes bakgrund.
Som företagare ska man få
inhämta all information som
behövs för att kunna fatta ett
klokt beslut. Som arbetsgivare
bör man dock ha ett eget syfte
med inhämtningen annars fyl-
ler det ingen funktion.
Låter man resultatet av
bakgrundskontrollen sedan
påverka beslutet att anställa, då
måste man kunna stå för detta.
Vissa brott är svåra att förena
med vissa tjänster medan andra
helt saknar relevans för arbets-
uppgiften, säger Per Geijer och
framhåller att bakgrundskon-
troller många gånger används
för att se om den anställde är
ärlig om sin bakgrund.
Berättar man om misstaget
man gjort brukar arbetsgivaren
acceptera det. Döljer man san-
ningen är det allvarligare än
brottet i sig.
SNOS förslag om att underlätta för arbetsgivare att få göra egna efter-
forskningar får stöd av Dick Malmlund, konsult i säkerhetsbranschen,
och Per Geijer vid Svensk Handel.
Säkerhetskonsulten Dick Malmlund och Svensk Handels Per Geijer överens:
"Ett problem som måste lösas"
"Förenkla för företag att undersöka
arbetssökandes bakgrund"
Dick Malmlund anser att reg-
lerna kring bakgrundskontroll
gynnar oseriösa aktörer.
Åke Andersson vill att arbetsgivarna ska ha möjligheter till att
göra bakgrundkontroll på ett enklare sätt än idag.
Företagare ska ha rätten att
kontrollera arbetssökandes
bakgrund, menar Per Geijer.