– Kritisk infrastruktur är sedan länge identifierat som en måltavla för hot och attacker. Därför är det mycket angeläget att förmågan fortsätter att öka skyndsamt, så att kritiska funktioner fungerar även under störda förhållanden. Den nya strategin tydliggör regeringens ambition och stakar ut riktningen för det arbetet framåt, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
Stärka privat och offentlig sektor
– Den nya nationella strategin för motståndskraft är en viktig milstolpe i vårt arbete för att säkerställa att Sverige kan hantera alla typer av samhällsstörningar. I en tid av ökad osäkerhet och komplexa globala utmaningar är det avgörande att vi stärker både offentlig och privat sektor för att skapa en robust och hållbar samhällsstruktur. Vi tar ett stort steg för att garantera att viktiga samhällsfunktioner kan stå emot både kriser och krig, säger Gulan Avci, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna.
Svar på CER-direktivet
Den nya strategin för motståndskraft i samhällsviktig verksamhet är ett svar på EU:s så kallade CER-direktiv (Directive on the Resilience of Critical Entities) från 2022. Sverige tar dock arbetet ett steg längre, med en bredare ansats som inkluderar fler sektorer och aktörer. Syftet är att ge stöd till både offentliga och privata aktörer i deras arbete för stärkt motståndskraft, menar regeringen.
Ska kunna justeras
Regeringen har även beslutat om en handlingsplan med aktiviteter för de mål som stakas ut i strategin. Aktiviteterna fokuserar på att arbeta systematiskt med säkerhet och beredskap, för att kunna förebygga, förbereda för, stå emot och hantera oönskade händelser. Regeringen kommer att följa upp, utvärdera och justera innehållet i handlingsplanen vid behov.
.jpg?w=480&action=fill&sh=c9639 "Uno Lundberg, vd för Heras Sverige.")
Sverige
