Säkerhetsförvaring ska kunna användas för personer som har begått mycket allvarliga brott och som bedöms ha en hög risk att begå liknande brott igen.
– Vissa brottslingar är så farliga att de inte bör släppas ut. Just därför inför vi säkerhetsförvaring, så att serievåldtäktsmän och pedofiler kan låsas in tills de inte utgör en fara för det omgivande samhället längre. Farliga brottslingar ska sitta inne så att skötsamma människor vågar vara ute. Det handlar om rättvisa, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Nytt kapitel i brottsbalken
För att påföljden ska vara tydlig och rättssäker införs ett nytt kapitel i brottsbalken med regler för när säkerhetsförvaring kan dömas ut och vilka tidsramar som gäller, menar regeringen.
Domstolen ska alltid fastställa två tidsgränser: en minimitid som motsvarar den fängelsetid som annars skulle ha dömts ut och en ramtid som är fyra till sex år längre än minimitiden. Ramtiden kan förlängas med upp till tre år åt gången om det bedöms absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet. Påföljden ska avtjänas i kriminalvårdsanstalt.
Ingen villkorlig frigivning
Det ska inte ske någon villkorlig frigivning från säkerhetsförvaring. I stället får domstolen besluta om villkorad utslussning, vilket innebär att Kriminalvården får besluta att den dömde får verkställa påföljden utanför anstalt med särskilt stöd och under kontroll. Utslussningen kan avbrytas om personen missköter sig eller begår nya brott. Regeringen föreslår också en särskild verkställighetslag som reglerar hur påföljden ska genomföras i praktiken.
Träda i kraft i april
Utredningen föreslog att den nya påföljden skulle träda i kraft den 1 januari 2028. Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 15 april 2026.
.jpg?w=480&action=fill&sh=c9639 "Uno Lundberg, vd för Heras Sverige.")
Sverige
