– Vi ser en positiv påverkan på tryggheten. Dessutom har vistelseförbuden dämpat den öppna narkotikahandeln, är bilden vi får från lokalpolisområdena, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid Noa.

Nationellt beslutades om 108 preventiva vistelseförbud mot enskilda personer under fjolåret, och 154 vistelseförbud beslutades 2024. Grunden för analysen av vistelseförbuden är polisregions Stockholms utvärdering.

Färre våldsbrott

Den kategori brott som omfattar våld och påtryckningar av normalgraden – däribland rån, olaga hot, misshandel, utpressning och övergrepp i rättssak – minskade med 13 procent i förbudsområdena under den tid förbuden var aktiva. Motsvarande resultat i andra kontrollområden var en minskning på 4 procent.

Därmed har förbudsområdena minskat sin våldsbrottslighet tre gånger mer än jämförbara platser utan vistelseförbud.

För grova våldsbrott var effekten liknande. I förbudsområden minskade det grova våldet med 18 procent jämfört med 2 procent i kontrollområden. Frekvensen skjutningar, sprängningar och brandattentat i kriminell miljö gör att effekten är betydligt lägre än för andra brottskategorier, men trenden är ändå tydlig.

Endast områden med ett stort antal vistelseförbud uppvisade en minskning, medan andra områden såg en ökning.

– Det indikerar att verktyget kan ha särskild betydelse för att minska riskerna för extrema våldshändelser, men att för att det ska få effekt krävs en viss intensitet i åtgärden, säger Kristian Malzoff.

En säkerhetszon beslutad

Under 2025 har endast en säkerhetszon beslutats av polisen, det gällde två områden i Örebro. Under treveckorsperioden frihetsberövades tio personer. De var kopplade till sju olika förundersökningar, med brottsmisstankar som förberedelse till mord, försök till mord och grov mordbrand.

Under den perioden begicks det inga ytterligare grova våldsbrott i områdena och detsamma har gällt för samtliga beslutade säkerhetszoner sedan ikraftträdandet. Totalt har fem säkerhetszoner beslutats sedan lagstiftningen trädde i kraft. Det är betydligt färre än den prognos som Polismyndigheten gjorde inför den nya lagstiftningen.

– Polisområdena har sannolikt inte bedömt säkerhetszonen som ett nödvändigt verktyg. Lagstiftningen säger ju att andra möjligheter ska vara uttömda innan det kan komma i fråga.

– Vi har under de senaste åren satsat på andra insatser. Det har lett till att ett flertal har kunnat gripas för anstiftan till grova brott, till exempel sådana som rekryterar utförare i digital miljö, säger Kristian Malzoff.

Utökade befogenheter påverkar

Han betonar även att det inte är mängden poliser i området som gör skillnad, utan snarare att den utökade befogenheten att göra kroppsvisitationer.

Varken under 2024 eller 2025 har arbetet i zonerna medfört beslag av vapen eller sprängmedel. Resultatet var förväntat utifrån informationsinsatserna.

– För uppgiften att ta fler vapen i beslag finns det andra metoder som är bättre lämpade. Syftet med säkerhetszonerna är att öka tryggheten för allmänheten, säger han.