2026-02-22

Ny krishanteringsfunktion vid störningar i det finansiella systemet

I propositionen föreslås att Riksbanken får ansvaret att leda krishanteringsfunktionen, och att Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ska ingå.

Sverige stärker sin beredskap för att hantera situationer när samhällsviktiga finansiella tjänster riskerar att slås ut. I en proposition föreslår regeringen en ny funktion för operativ krishantering med beredskap att agera snabbt.

Digitaliseringen av det finansiella systemet innebär att samhällsviktiga finansiella tjänster, till exempel betalningar, är sårbara för störningar som uppkommer i den digitala infrastrukturen. Det kan handla om allt från cyberattacker till omfattande strömavbrott.

Funktion för operativ krishantering

För att motverka att en sådan störning leder till en samhällskris föreslår regeringen att ett antal myndigheter och företag samlas i en ny funktion för operativ krishantering. Funktionen ska stödja arbetet med att upprätthålla det finansiella systemet genom att underlätta samordningen mellan myndigheter och företag och koordinera de åtgärder som behövs för att hantera krisen.

– Sverige ska ha krisberedskap och motståndskraft i det finansiella systemet. Vid allvarliga störningar ska vi vara redo att agera skyndsamt och kraftfullt för att upprätthålla kritisk verksamhet och möjliggöra en snabb återgång till normalläge. En funktion för operativ krishantering kommer att öka förutsättningarna för det, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Riksbanken får ansvaret

I propositionen föreslås att Riksbanken får ansvaret att leda krishanteringsfunktionen, och att Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ska ingå. Aktörerna i funktionen behöver snabbt kunna dela information med varandra, och därför föreslås också de lagändringar som krävs för att det ska vara möjligt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Taggar