Att programmet låg helt rätt i tiden underströks av ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, vid en pressträff den 15 april. Han bekräftade då att ett proryskt cyberangrepp mot ett värmeverk i Västsverige avvärjdes under våren 2025. Ministern påtalade också att angreppet visade på ett skifte i Rysslands tillvägagångssätt, där man i stället för överbelastningsattacker riktar in sig på operativa system för att kontrollera och påverka samhällets kritiska infrastruktur.

Hot mot samhällsviktiga verksamheter

Redan inledningsvis satte Försvarshögskolansunderrättelseexpert Jörgen Holmlund tonen med en skarp analys av det säkerhetspolitiska läget och främmande makts påverkan. Hans fråga – ”Vem gör vi affärer med?” – återkom som en central tankefigur under dagen och fångade behovet av ökad medvetenhet i en alltmer komplex omvärld.

Ur ett infrastrukturellt perspektiv lyfte Stefan Steijnick, säkerhetschef på Teracom, vikten av robusta kommunikationssystem och långsiktig kontroll över samhällsviktig information. Begreppet nationell rådighet återkom som ett uttryck för det ansvar som följer med statligt ägande.

Ansvar och samverkan – utmaningar i vardagen

Flera av dagens inslag kretsade kring ansvar. Det blev särskilt tydligt när Jernhusens säkerhetschef Michael Englund beskrev hur vardagen ser ut vid några av landets centralstationer, som ägs och förvaltas av Jernhusen. Här blir samhällelig utsatthet konkret, och frustrationen över att ansvaret inte delas bredare i samhället var påtaglig. Michael Englund påtalade att även om Jernhusen har rutiner på hur man ska agera vid olika händelser så behövs ofta uppföljande åtgärder som åligger andra myndigheter. Det kan handla om orosanmälningar gällande hemlösa eller vad som händer om en centralstation ska utrymmas. Där kan det brista ofta, menade han.

I analytiska perspektiv betonades behovet av samverkan även av Peter von Zeipel, vice säkerhetschef på Vattenfall Eldistribution. Han visade på djupet i säkerhetsskyddsanalyser inom eldistributionen, men också på vikten av närmare samarbete med externa leverantörer. Här framträdde en underliggande kompetensbrist som en tydlig problemfaktor.

Beredskapskrav och cybersäkerhetskrav

I ett samtal med moderatorn Markus Lahtinen på konferensscenen breddades bilden av Per Geijer, säkerhets- och beredskapschef för Transportföretagen, som belyste medlemsföretagens verklighet. Han menade exempelvis att samhällets beredskapskrav i händelse av krig eller kris inte alltid går hand i hand med mindre företags förutsättningar att efterleva dem. Samma sak gäller de ökande kraven på cybersäkerhet, som kräver teknikinvesteringar. Mindre företag har sällan resurserna som krävs för efterlevnad, vilket i sin tur kan leda till höga sanktionsavgifter.

Global omvärldsbevakning

Datorhallbyggaren Coromatics säkerhetschef Marcus Qvennerstedt valde att redovisa en omfattande omvärldsanalys där makrohoten och deras konsekvenser för Sverige tydliggjordes. Att möta hoten och utmaningarna i säkerhetsarbetet kräver kompetens och just kompetensförsörjning är en utmaning i sig. Vissa roller i dag är svåra att tillsätta, menade han.

Säkerhet i vårdens vardag

I kontrast till de mer övergripande perspektiven gav säkerhetschefen Jan Stangebye en konkret inblick i Region Uppsalas verklighet. Här måste sjukhus förbli öppna och tillgängliga samtidigt som säkerheten upprätthålls – en balansgång som tydligt illustrerar komplexiteten i praktiskt säkerhetsarbete.

Pierre Parrman, CTO på Seriline, hade dessförinnan lyft samma komplexitet i en programpunkt där len leverantörspanel fick gesin syn på utmaningarna i arbetet med att säkra kritisk infrastruktur. I hans presentation låg fokus på ID-hantering, med Region Skåne som exempel.

Osynlig men kritisk infrastruktur

Dagen avrundades med Björn Frid från Baltic Cable, som riktade fokus mot skyddet av undervattenskablar – en kritisk men ofta osynlig del av infrastrukturen. Särskilt fokus var det på kraftkabeln mellan Sverige och Tyskland. Bara kännedomen om att varje meter av kabeln väger 53 kilo säger något om komplexiteten i säkerhetsarbetet. Arbetet försvåras ytterligare av att systemen sträcker sig över nationsgränser och omfattas av olika jurisdiktioner, i detta fall svensk och tysk.

Högt tempo

Jörgen Holmlund och de sju säkerhetscheferna levererade sina presentationer på sex timmar, inklusive ett par pauser. Om man tycker att det är ett högt tempo kan det nämnas att leverantörspanelen med åtta representanter från säkerhetsbranschen endast fick fem minuter var för att presentera sina perspektiv på temat säkerhet och kritisk infrastruktur.

– Åtta anföranden och en kort efterföljande paneldiskussion på en enda timme. Att det gick att genomföra får vi tacka de åtta personer som tog sig an uppgiften, samt moderatorn Markus Lahtinen som höll ihop programpunkten. Mycket mponerande, kommenterar AR Media Internationals vd Lennart Alexandrie, som ansvarar för programinnehållet på #Trygghetnu.

Samma tema nästa år

Deniz Baykal, försäljningschef på AR Media International och projektchef för #Trygghetnu, var också mycket nöjd med eventet som helhet.

– Att ämnet är glödhett märktes på engagemanget hos deltagarna och av den mycket positiva feedbacken efteråt, inte minst i sociala medier. Därför har vi fattat beslutet att även nästa års #Trygghetnu-konferens ska ha säkerhet och kritisk infrastruktur som tema, säger hon.

– Men då ska vi ta temat till en ny nivå. Det finns mycket att gräva i här och jag är säker på att det kan bli ett program som blir något alldeles extra, konkluderar Lennart Alexandrie.