Regeringen går nu fram med förslag med syfte att förenkla polisens och åklagarnas arbete med att få tillgång till bevismaterial.
– I stället för att gå via utländska myndigheter och behöva vänta i flera månader för att få tag på kritisk information ska polis och åklagare kunna vända sig direkt till berörda techföretag, som riskerar kraftiga sanktionsavgifter om de inte lämnar ut den begärda informationen. Det här är ett viktigt steg för att öka effektiviteten i brottsbekämpningen. Ytterst handlar det om att se till att farliga människor sitter inne, så att skötsamma människor kan vara trygga och våga vara ute, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Använder utländska tjänster
Kriminella både kommunicerar och planerar sina brott digitalt. Ofta används utländska tjänster vilket leder till att samarbete med utländska myndigheter är nödvändigt för att få tillgång till kommunikationen. Det kan ta tid. E-bevisförordningen gör det möjligt för brottsbekämpande myndigheter att i stället vända sig direkt till en utländsk tjänsteleverantör och förelägga dem att lämna ut eller bevara uppgifter som kan användas som bevis. I lagrådsremissen föreslås de bestämmelser som krävs för att svenska myndigheter ska kunna tillämpa e-bevisförordningen.
I propositionen föreslås bland annat:
• vilka svenska brottsbekämpandemyndigheter som får tillämpa e-bevisförordningen och vilka processuella garantier som ska omgärda myndigheternas hantering, samt
• vilken myndighet som ska kunna besluta om sanktioner mot en svensk tjänsteleverantör som inte följer en annan EU-medlemsstats beslut enligt e-bevisförordningen.
I juli och augusti
Förslagen kompletterar EU:s e-bevisförordning som antogs under Sveriges EU-ordförandeskap. Lagändringarna föreslås träda i kraft under juli och augusti 2026.
.jpg?w=480&action=fill&sh=c9639 "Uno Lundberg, vd för Heras Sverige.")
Sverige
