Mellan den 1 augusti 2018 och den 31 mars 2025 hade IMY ansvar för att pröva ansökningar om tillstånd till kamerabevakning. Myndigheten har nu sammanfattat tillståndsprövningen i en rapport.
Sammanfattar uppdraget
– Rapporten ger en sammanfattning av vårt uppdrag som tillståndsmyndighet för kamerabevakning och beskriver till exempel vilka som ansökt om tillstånd de aktuella åren och vilken typ av bevakning man ansökt om, säger Jenny Bård, enhetschef på IMY.
61 procent beviljades
Under de närmare sju åren som IMY ansvarade för tillståndsprövningen hanterade IMY cirka 3 000 ansökningar, varav 61 procent beviljades helt eller delvis, och 8 procent nekades helt. Det vanligaste skälet för att söka tillstånd var att förebygga brott eller att öka tryggheten på platsen.
Skolor fick ofta ja
Flest ansökningar och beslut om tillstånd gällde kamerabevakning på skolor och förskolor. Närmare ett av tre IMY-beslut gällde bevakning på skolor och förskolor. Därefter följde vårdinrättningar med drygt 10 procent av besluten. Ansökningarna för skolor och förskolor beviljades i stor utsträckning – 82 procent beviljades helt eller delvis. Det kan jämföras med gator och torg där var tredje ansökan avslogs helt. Varannan ansökan som IMY har beviljat helt eller delvis, har inneburit bevakning både i realtid och med bildinspelning.
IMY fick oftast rätt i domstol
Ungefär 4 procent av IMY:s beslut överklagades till domstol. Merparten av de ärendena (87 procent) avgjordes i förvaltningsrätten. Två mål om kamerabevakningstillstånd avgjordes i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) Sammantaget var en övervägande del av domstolsavgörandena (86 procent) i linje med IMY:s inställning.
.jpg?w=480&action=fill&sh=c9639 "Uno Lundberg, vd för Heras Sverige.")
Sverige
