Arbetet med rapporten Informationspåverkan, ekonomisk desinformation och Sveriges finansiella stabilitet har letts av Gustav Almqvist vid Handelshögskolans House of Governance and Public Policy och finansierats av Myndigheten för psykologiskt försvar. Studien bygger på litteraturgenomgångar, medieanalyser och intervjuer med internationella experter.

– Den moderna marknadsekonomin bygger på tillit – till banker, valutan, myndigheter och till varandra. Om den tilliten systematiskt undergrävs kan det få reella ekonomiska konsekvenser, säger Gustav Almqvist.

Hot på tre nivåer

Rapporten identifierar risker på mikro-, meso- och makronivå.

På mikronivå drabbas enskilda individer, exempelvis genom investeringsbedrägerier, manipulerade språkmodeller eller avancerade AI-genererade deepfakes. När många drabbas samtidigt kan effekterna sprida sig och skada förtroendet för hela systemet.

På mesonivå riktas angreppen mot organisationer: banker, företag eller myndigheter. Det kan handla om ryktesspridning som triggar bankrusningar, dataintrång som leder till falska pressmeddelanden eller mullvadar som förser främmande makt med känslig information.

På makronivå handlar det om bred propaganda, konspirationsteorier och fasadorganisationer som påverkar opinionen. Målet kan vara att stegvis minska förtroendet för kronan, för finanspolitiken eller för centrala institutioner.

– Det här är inte enbart ett säkerhetspolitiskt problem. Privatpersoner behöver förstå hur de kan bli måltavlor. Företag måste arbeta aktivt med informationssäkerhet och krisberedskap. Och beslutsfattare behöver väga in informationspåverkan i arbetet med finansiell stabilitet, säger Gustav Almqvist.

AI förändrar spelplanen

En central slutsats är att den snabba utvecklingen av generativ AI gör det enklare och billigare att producera övertygande desinformation i stor skala. Falska ljud- och videoklipp, skräddarsydda budskap och automatiserad spridning kan förstärka effekten av rykten och vilseledande information.

– Att vara bedragare eller hacker brukade vara tidskrävande och svårt. I och med AI-utvecklingen kan de nu agera betydligt snabbare och billigare, snart helt automatiskt. Därför lär mängden angrepp öka, säger Gustav Almqvist.

Rapporten betonar att hoten inte bara är en fråga för staten. Forskarna föreslår en kombination av utbildningsinsatser, tekniska skyddsåtgärder och stärkt samverkan mellan myndigheter, näringsliv och akademi. I en ekonomi där betalningar, handel och investeringar i hög grad är digitala kan ett rykte spridas lika snabbt som en transaktion. Att förstå hur informationspåverkan fungerar blir därför en del av Sveriges ekonomiska motståndskraft.