Brå har i regeringsuppdragen verkat för att öka kommunernas kunskap om civilsamhällets och näringslivets roll i det brottsförebyggande arbetet och verkat för att utveckla kommunernas samverkan med dem.

Ska göras mer delaktiga

Brå har under tiden för uppdragen genomfört en rad aktiviteter, enskilt och tillsammans med andra aktörer, samt breddat sitt stöd för att öka kunskapen och utveckla samverkan i kommunerna. Syftet med Brås aktiviteter har varit att stötta kommunerna att utveckla samverkan till att även omfatta en strategisk samverkan, som blir mer formaliserad och strukturerad. För att på så sätt möjliggöra att både civilsamhället och näringslivet ska göras mer delaktiga i flera delar av den kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetsprocessen.

Lagen kan ha påverkat positivt

Utöver kommunerna har polisen en viktig roll som drivande kraft i den lokala samverkan med civilsamhälle och näringsliv – en funktion som fortsatt behöver uppmärksammas. Brå bedömer också att lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete kan ha bidragit till att fler kommuner utvecklat sin samverkan med civilsamhället och näringslivet.

Ökad samverkan med kommunerna

Över tid har samverkan mellan kommuner, civilsamhälle och näringsliv ökat. Brås årliga enkäter om brottsförebyggande arbete visar att nästan tre av fyra kommuner samverkar med civilsamhället, exempelvis med trossamfund, idrottsföreningar och socialt inriktade organisationer. Samverkan med näringslivet är något mer utbredd än med civilsamhället. Omkring åtta av tio kommuner uppger att de på något sätt samarbetar med näringslivet i det brottsförebyggande arbetet.

En positiv utveckling har varit att civilsamhällets och näringslivets involvering i lägesbildsarbetet har ökat. År 2018 uppgav 24 procent av kommunerna att de hämtade in information från civilsamhället till den lokala lägesbilden. År 2024 hade andelen stigit till omkring 40 procent. För näringslivet är ökningen ännu tydligare – från 18 procent 2018 till 51 procent 2024.

Låg representation

– Det är viktigt att kommunerna, i sitt brottförebyggande arbete tar initiativ gentemot fler näringslivs- eller civilsamhällesaktörer än de vanligast förekommande. Då stärks såväl lägesbild som förmåga att förebygga och förhindra fler typer av brott, säger Carl Gynne, utredare på Brå.

Samtidigt är civilsamhälle och näringsliv fortfarande relativt lågt representerade i de strategiska brottsförebyggande råden. Representanter från civilsamhället ingår i knappt en femtedel av råden, medan näringslivet finns representerat i knappt en tredjedel. Samtidigt uppger 38 procent av kommunerna att de vänder sig till civilsamhället och näringslivet för stöd i det brottsförebyggande arbetet.