Kriminella både kommunicerar och planerar sina brott digitalt. Ofta används utländska tjänster vilket leder till att ett samarbete med utländska myndigheter krävs för att få tillgång till denna kommunikation, menar regeringen. Då detta kan ta tid införs genom e-bevisförordningen en möjlighet för brottsbekämpande myndigheter att vända sig direkt till en utländsk tjänsteleverantör och förelägga dem att lämna ut eller bevara uppgifter som kan användas som bevis.
I lagrådsremissen föreslås de bestämmelser som krävs för att svenska myndigheter ska kunna tillämpa e-bevisförordningen.
I lagrådsremissen föreslås bland annat:
• vilka svenska brottsbekämpande myndigheter som får tillämpa e-bevisförordningen och vilka processuella garantier som ska omgärda myndigheternas hantering, samt
• vilken myndighet som ska kunna besluta om sanktioner mot en svensk tjänsteleverantör som inte följer en annan EU-medlemsstats beslut enligt e-bevisförordningen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft under juli och augusti 2026.
.jpg?w=480&action=fill&sh=c9639 "Uno Lundberg, vd för Heras Sverige.")
Sverige
