Försäkringsbolagen betalade ut drygt 6 miljarder kronor under 2019 för skador som orsakats av bränder och åska, varav 1 miljard till företag. I genomsnitt betalades 492 000 kronor ut för en brandskada i företag och sammanlagt skedde 37 000 bränder, varav 72 procent, skedde i bostäder och cirka 23 procent i företag. Det råder med andra ord ingen tvekan om att bränder är mycket kostsamma.

Men svenska företag och organisationer tycks i första hand välja brandlarm som precis når upp till de krav som ställs på dem.

En undersökning gjord av Industrifakta på uppdrag av Schneider Electric 2019 visar att 55 procent av de svenska fastighetsbolagen enbart följer myndighetskraven avseende verksamhetens tekniska brandskydd och säkerhetssystem. 42 procent uppger att de bara delvis har inventerat vilka delar av deras fastigheter som är mest sårbara vid en eventuell brand och hela tio procent uppger att de inte har gjort någon sådan inventering över huvud taget.

”Regler ska inte ses som ett hinder”

Björn Almberger, expert inom brandlarmsfrågor på Brandskyddsföreningen och ansvarig för normer och regler menar att företag och offentlig verksamhet i dag generellt sett har ett automatiskt brandlarm eller utrymningslarm som är uppkopplat mot en larmcentral. Larmet aktiverar också andra brandskyddssystem – vid en incident åker till exempel hissar till ett visst plan, rulltrappor stannar och ventilationen kanske stoppas beroende på hur man valt att byggnaden ska fungera.

– Regelverk och standarder ska inte ses som ett hinder för utveckling utan som ett hjälpmedel, det är jätteviktigt. Jag tycker att brandlarm är bra reglerat och ganska sunt. Jag vill se regelverket som ett sätt att slippa uppfinna hjulet hela tiden. Här finns det beskrivet hur ett bra brandlarm ska vara, till en bra lägstanivå, sedan kan man alltid göra det bättre, säger Björn Almberger.

Han betonar att Europastandardiseringssystemet för produkter ska följa teknikutvecklingen och inte skapa hinder för teknisk innovation.

– Regelverket i sig som beskriver hur man ska installera – det är en av mina viktigaste uppgifter att se till att vi har ett regelverk som följer med tekniken och verkligheten.

Tekniken finns men utnyttjas inte

Jämfört med andra produktkategorier i den fysiska säkerhetsbranschen som säkerhetskameror, passersystem och inbrottslarm för brandlarm en ganska undanskymd tillvaro.

– Brandlarm ligger efter i att utnyttja modern teknik. Vi lanserade en molntjänst för två år sedan och då var vi först på marknaden med den. Men molntjänsterna har utvecklats och man kopplar upp delar av brandlarmanläggningen via IP i dag, säger Peter Widström, Offer Manager Fire Alarm System på Schneider Electric.

Han menar att reglerna för brandlarm inte står i vägen för den tekniska utvecklingen.

– Det finns inget som reglerar att inte systemen får skicka ut infor information för att göra systemen mer användarvänliga eller vara proaktiva vad gäller service.

Däremot anser han att onödiga larm är ett problem i branschen.

– Alla fabrikat på marknaden i dag har tekniska lösningar för att begränsa onödiga larm, men det är för få som väljer att investera i de lösningarna. Det är ett bekymmer. Onödiga larm sänker säkerheten i anläggningen eftersom människor inte reagerar lika mycket på utrymningslarmet längre om det sker för många onödiga larm.

”Snabb utveckling”

Magnus Lundén, Business Line Fire Expert på Siemens, menar att reglerna och standardiseringen gör att brandlarmsutvecklingen går lite långsammare.

– Men samtidigt är det både på gott och ont. Det hade varit förenat med en hel del risker om det varit helt öppet att införa nya tekniska funktioner fritt. Brandlarm måste verkligen alltid fungera eftersom konsekvenserna om det inte gör det kan bli väldigt stora.

Han menar också att trögheten med reglerna varierar: har det precis kommit ett nytt regelverk så vet marknaden att det kommer att ta lång tid innan det sker förändringar.

Magnus Lundén betonar dock att IT-utvecklingen har gått fort på brandlarmssidan, inte minst vad gäller larmöverföring.

– Det är uppkopplade system till servicecenter till exempel där vi kör och kan erbjuda fjärrservice i form av fjärrdriftsättningar, kontroll, rondering, feldiagnostik, förändringar, men även hjälpa kunden med enklare saker som frånkoppling.

Han menar också att uppkoppling till överordnade system ökar.

– Vi har ett multidisciplinärt system som vi ser en markant ökning på. Finessen med det är att koppla upp samtliga fastighetens system, det är både för fastighetsautomation, alla säkerhetssystem med kameror, passersystem, inbrottslarm och även brandlarm.