2019-03-25

Tryggare Skolor – Perspektiv

"Våld och hot har resulterat i en rädd lärarkår"

Hot och våld inom skolan har ökat de senaste åren och förutom ett antal uppmärksammade våldsbrott har det skett en dramatisk ökning av elever som ger sig på lärare.

– Det som gör mig rädd är att det är unga personer från årskurs 6, 7, 8, som ägnar sig åt systematisk narkotikaförsäljning och hot och tar väldigt snabbt fram knivar. Det är läget just nu på många skolor i landet, säger Roger Haddad (L).

I oktober 2015 högg Anton Lundin Pettersson ihjäl en elev, en elevassistent och en lärare på en skola i Trollhättan i det som kommit att bli det mest uppmärksammade skoldådet i Sverige. Två år senare knivhöggs en 17-årig pojke till döds av en annan elev på en skola i Stockholm och senast i januari i år rapporterade kvällstidningarna om hur poliser med automatvapen sökte igenom en skola i Solna i jakt på en obehörig, knivbeväpnad man.

Men det är inte bara de grövsta brotten på skolorna som uppmärksammas. Antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket om grovt hot och våld i svenska förskolor och grundskolor fördubblades nästan mellan 2012 och 2017. Cirka 70 procent handlar om elever som brukat våld mot lärare och skolpersonal och det talas om en dramatisk attitydförändring.

Ingen respekt för lärare
Efter att ha suttit fyra år i justitieutskottet och varit rättspolitisk talesperson för Liberalerna har Roger Haddad sedan valet i höstas bytt polis- och säkerhetsfrågorna mot utbildningsutskottet och är numera utbildningspolitisk talesperson för Liberalerna och den från partiet som förhandlar med utbildningsministern. En av huvudpunkterna i regeringens utbildningspolitik handlar om hur det går att förtydliga skollagen så att lärare och rektorer kan upprätthålla trygghet och arbetsro.

– Jag är ute ungefär varannan vecka på skolbesök och träffar lärare och rektorer. Det som förvånar mig och det som känns oroande är trygghetsfrågorna. Det är mer hot, våld och stök på våra skolor. Det är inte som när jag gick på högstadiet när man kastade suddgummi på varandra, utan det kryper ner i åldrarna och det kan vara väldigt aggressiva utfall, säger Roger Haddad.

Han menar att grunden för trygghetsfrågor inom skolan handlar om hur samhället ser på utbildning och det faktum att många har tappat respekten för vuxna och lärare som auktoritet. Elever hotar och ger sig på lärare men det förekommer även att föräldrar utpressar eller hotar lärare för att höja deras barns betyg.

– Det här har resulterat i en rädd lärarkår. De vågar inte ta tag i saker och agera utan blir konflikträdda och drar sig tillbaka. Då blir det de stökiga som tar över och det påminner om situationen i våra utsatta områden, säger Roger Haddad.

Ökade befogenheter
Roger Haddad menar också att det finns många lärare som inte får stöd när de står upp mot stökiga elever.

Roger Haddad, utbildningspolitisk talesperson (L)
Roger Haddad, utbildningspolitisk talesperson (L) oroas över utvecklingen av hot och våld i skolorna.

– Det Liberalerna jobbar med i riksdagen just nu är befogenheter. Det kan vara att stänga av elever, visa ut elever ur klassrummen eller att ta störande mobiltelefoner. Föräldrar och elever ifrågasätter mer och mer lärarens eller rektorns beslut – vi måste vända på det här och ge lärare och rektorer maktbefogenheter för det är de som ska bestämma i klassrummet, säger han och betonar att frågan om föräldrarnas ansvar måste lyftas mer.

Mörkertalet är ett problem – i dag finns det en ovilja att anmäla brott som sker i skolan.

– Vid anmälan så skriver lokaltidningen om det dagen efter och ingen vill inte ha stämpeln att vara en problemskola. Men varje skola har sina problem, även de mest populära skolorna. På något ställe kan det vara elever som behöver anpassad undervisning, på ett annat kan det vara att det behövs fler vuxna, på en tredje kan det vara ordningsvakter, på en fjärde kan det vara kameraövervakning – det går inte att generalisera, säger Roger Haddad.

Trots ökade problem med hot och våld vill han inte se att skolorna blir som i USA.

– Jag önskar inte att skolorna ska bli som Arlanda terminal 5 där man ska gå igenom stora bågar, men det är uppenbart att vi har problem med knark, alkoholförsäljning och knivar.

Grundtryggheten måste skapas av personalen på skolan och om de inte klarar av det måste vi börja prata hjälpmedel, resurspersoner eller vakter, säger han.

Inga krav på larm
Sedan skolan kommunaliserades i början av 1990-talet bestämmer kommunerna själva vilken ambition de ska ha vad gäller bemanning och säkerhet i skolan. Till exempel finns det inga regler om att skolor måste ha brandlarm kopplade till SOS Alarm eller brandkår och det finns heller inga regler om att skolor ska ha talat utrymningslarm – som till exempel gör det möjligt för skolledningar att kommunicera ut till alla klassrum att låsa dörrarna om det befinner sig en beväpnad person på skolan eller om att utrymma lokalerna i samband med brand. Roger Haddad anser att det skulle vara svårt att få in regler om brandlarm och talat utrymningslarm i skollagen. Skolverket kan ge råd och rekommendationer men det är fortfarande upp till kommunerna att bestämma och ofta sker det inte saker förrän efter att något inträffat, menar han.

Branden i Gottsundaskolan hösten 2018 är ett exempel på det – brandlarmet som fanns ljöd bara i själva skolan – och två tredjedelar av skolan totalförstördes. Nu arbetar ett kommunalt bolag med målsättningen att alla skolbyggnader i Uppsala kommun ska utrustas med brandlarm direktkopplade till en bemannad central inom två år.


Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan