2019-12-10

Tryggare skolor – Del 1 av 4

Johan Mangbo: ”Skolor måste ha kontroll på tillträdet”

Vilken arbetsplats med hundratals anställda har obevakade ingångar utan kontroll på vilka som befinner sig i lokalerna?

Vilken arbetsplats med hundratals anställda har obevakade ingångar utan kontroll på vilka som befinner sig i lokalerna?

Vilken arbetsplats med hundratals anställda har obevakade ingångar utan kontroll på vilka som befinner sig i lokalerna? Ingen utom skolor, konstaterar Johan Mangbo, kommissarie vid Helsingborgspolisen.

– Det här är helt avgörande, rektorn måste ha koll på vem som finns i lokalerna, säger han.

Sedan skolan kommunaliserades i början av 1990-talet bestämmer kommunerna själva vilken ambition de ska ha vad gäller bemanning och säkerhet i skolan. Efter att Anton Lundin Pettersson högg ihjäl en elev, en elevassistent och en lärare på en skola i Trollhättan för fyra år sedan har säkerhetsmedvetenheten ökat. Men hotbilden har ändrats de senaste åren.

– Gängkonstellationer med skjutningar och sprängningar kryper in i sjukvården och på samma sätt tar man in den problematiken i skolmiljön. Det finns definitivt elever med skyddsväst för risken är uppenbar att de blir skjutena, säger Johan Mangbo.

Otryggheten större än hotbilden

Johan Mangbo menar att det finns tre grundpelare i arbetet med säkerhet på skolor: information, tillträde och trygghetsvärdar. Med information syftar han på att polisen eller stadens säkerhetsgrupp tillför kunskap till rektor och ledningsgrupp. Det görs en lägesbild: hur många lärare finns det på skolan och hur många av dem har förmåga att ingripa i konflikter? Hur många frånsäger sig att vara ute i korridorerna under raster? Dessutom gäller det att ha koll på om det är samma elever som återkommande är inblandade i trubbel.

– När vi börjar nedteckna och systematisera så uppkommer en helt annan förmåga att diskutera och resonera. Handlar det om tre elever som tillsammans ställer till med problem så kanske de ska spridas ut på olika klasser eller till och med olika skolor, säger Johan Mangbo. Han menar också att det är viktigt att konkretisera.

– Konkret hotbild, konkret brottslighet, kontra upplevd otrygghet. Ofta är den upplevda otryggheten mycket större än den faktiska hotbilden, säger han.

Begränsa tillträdet

Johan Mangbo säger att tillträdet till skolor varierar mycket. Några skolor i Helsingborg har ingen kontroll alls på vilka som kommer in genom entréerna medan vissa skolor bara har en entré med bemannad reception. En skola i Helsingborg har verkligen kontroll på tillträdet med tagg, kod och sektionering – det vill säga att elever bara har tillträde till den del av skolan där han eller hon ska befinna sig, plus allmänna utrymmen som matsal och gymnastiksal.

– Resultatet har blivit väldigt bra. Skolan har 800 elever och självklart förekommer incidenter men skolan har fått bukt med en väsentlig del av problemen, säger han.

Johan Mangbo, kommissarie vid Helsingborgspolisen.
Johan Mangbo, kommissarie vid Helsingborgspolisen.

Trygghetsvärdar bidrar

Säkerhetshoten på skolor handlar inte bara om obehöriga personer som tar sig in på skolan. Antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket om grovt hot och våld i svenska förskolor och grundskolor fördubblades nästan mellan 2012 och 2017. Cirka 70 procent handlar om elever som brukat våld mot lärare och skolpersonal och det talas om en dramatisk attitydförändring. 

Johan Mangbo menar att det är viktigt att lärare ska känna att de inte står ensamma. Genom att dela upp lärarna två och två och tillföra en trygghetsvärd uppstår ett arbetslag.

– Trygghetsvärdarna tillför förmåga att intervenera i konflikter. De får gärna vara över 40 år och ha fysisk möjlighet att stå kvar och sakligt och lugnt argumentera. Arbetet med trygghetsvärdar har varit mycket framgångsrikt, säger Johan Mangbo. Han är positivt inställd till kameraövervakning men menar att diskussionen måste nyanseras.

– Vem tittar, vem styr och vad har vi för responssystem i realtid när vi ser något ofördelaktigt eller något som kan eskalera? Hur lagrar vi och vem plockar ut material som ska användas i förundersökning? Det där är eftersatt. Han anser att kostnader för tillträde och övervakning måste vara del av skolornas budget.

– Jag tror inte vi kan fortsätta som vi har gjort och det har förvaltningscheferna insett, säger han.

”Rädd lärarkår”

En fråga som fått en hel del uppmärksamhet de senaste åren är när och hur lärare ska ingripa vid bråk, hot och stök. Johan Mangbo nämner några exempel: får en lärare utestänga en elev som kommer sent till lektionen och står och bankar på dörren? Vid ett tillfälligt beslag av en mobiltelefon, vad ska läraren göra om eleven vägrar? Ska läraren bända bort elevens fingrar från telefonen? Hur ska en stökig elev avvisas? Knuffa ut, bära ut?

Enligt en rapport från Lärarförbundet tvekar sex av tio lärare att ingripa vid stök eftersom de inte vet vilka befogenheter de har. Samtidigt ägnar fyra av tio lärare en stor del av undervisningstiden till att försöka hålla ordning i klassrummet.

Tidigare i år beskrev Roger Haddad, utbildningspolitisk tales- person för Liberalerna, i tidningen SecurityUser, det som att många elever har tappat respekten för vuxna och lärare.

– Det har resulterat i en rädd lärarkår. De vågar inte ta tag i saker och agera utan blir konflikträdda och drar sig tillbaka. Då blir det de stökiga som tar över och det påminner om situationen i våra utsatta områden, sa Roger Haddad.


 


Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan