2020-03-09

Säkrare skola – Del 1 av 7

Så arbetar skolor med säkerhet i dag

Varje skola måsta ta ansvar för den egna säkerheten och förutsättningarna skiljer sig åt väldigt mycket.

Varje skola måsta ta ansvar för den egna säkerheten och förutsättningarna skiljer sig åt väldigt mycket.

Det finns inga generella direktiv för vilken typ av säkerhetsteknik som skolor bör ha.

– Det är viktigt att göra en kartläggning av den egna verksamheten och arbeta långsiktigt. Händer något måste krisplanen vara tydlig så att alla vuxna på skolan vet hur de ska agera i ett visst läge och det måste man öva på, säger Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.

Efter skolattacken i Trollhättan 2015 arbetar svenska skolor mer aktivt med säkerheten. Maria Elmér var projektledare för det stödmaterial som Skolverket har tagit fram som riktar sig till ansvariga som ska ta fram en krisplan.

– Det är klart att det som hände i Trollhättan har påverkat men det handlar också om klimatet i samhället, det är större fokus på de här frågorna och det påverkar alla, även förskolor och skolor, säger hon.

Olika förutsättningar

Varje skola måsta ta ansvar för den egna säkerheten och förutsättningarna skiljer sig åt väldigt mycket. På vissa skolor finns mycket social oro, på andra mindre.

– Skolor måste hela tiden göra kartläggningar och jobba utifrån de egna förutsättningarna: var är skolan belägen i samhället, är det i en stor stad eller på landet? Vad har skolan för elever och vad händer runtomkring? Det ser olika ut och man måste alltid utgå från den egna förskolan eller skolan, säger Maria Elmér.

Bränder största hotet

Hon konstaterar att bränder är det största säkerhetshotet rent statistiskt men att det är svårt att mäta om skolor blir mer eller mindre säkra.

– Det vi vet säkert är att medvetenheten har ökat. Skolor har mer fokus på de här frågorna och arbetar med det systematiskt på ett annat sätt jämfört med bara för några år sedan, säger hon.

Två tredjedelar av 1 000 tillfrågade rektorer har stärkt säkerhetsarbetet på sin skola de senaste åren visar en undersökning som tidningen Chef & Ledarskap publicerade i början av 2018. Enligt undersökningen har 23 procent av skolorna dörrarna låsta under skoltid och 31 procent har säkerhetskameror.

Upp till rektorn att bestämma

SecurityUser har talat med tjänstemän som arbetar med skolsäkerhet i Stockholms stad och de menar att skolorna i Stockholm är mer säkra i dag jämfört med tidigare. Det finns ett strukturerat arbete med att förebygga säkerhetshot och i det arbetet ingår krisplanering och övningar i krishantering. Alla skolor tränar utrymning och alla skolor har ett skalskydd, menar utbildningsförvaltningen och säger samtidigt att brandskyddskompetensen är hög och att bränder förekommer mycket sällan. Däremot ökar antalet inbrott i Stockholms skolor.

Utbildningsförvaltningen i Stockholm bedömer att sannolikheten för en skolattack är låg, men att konsekvenserna av en eventuell attack kan bli mycket omfattande. Därför arbetar förvaltningen aktivt med insatser för att öka personalens medvetande om den typen av säkerhetshot.

Vilken typ av fysiska säkerhetslösningar som skolor ska använda – som till exempel säkerhetskameror och passersystem – är beroende av omständigheterna på den specifika skolan och utifrån en riskanalys ska rektorn på respektive skola ansvara för bedömningen om lösningar som passerkontroll behöver användas.

Stänga ute obehöriga

Maria Elmér
Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.

Det har blivit vanligare att använda passersystem med till exempel taggar på skolor för att begränsa tillträdet för obehöriga. Väsby Nya Gymnasium i Upplands Väsby utanför Stockholm är ett exempel på en skola som har valt att sätta upp spärrar för att hålla obehöriga borta. Skolans rektor Homar Kadir tror att spärrsystem kommer att bli vanligare på skolor framöver.

– Att inte ha öppna dörrar är ett naturligt inslag i dagens gymnasieskola, säger han till TT.

Maria Elmér anser att det kan vara motiverat för skolor att ha passersystem men att det måste utgå från kartläggningen av den egna verksamheten.

– Det kan behövas exceptionella lösningar på vissa skolor där man gjort kartläggning och den visar att det är en särskild miljö, säger hon.

Skapa relationer

En annan lösning kan vara att ha en reception men Maria Elmér betonar återigen hur viktigt det är att systematiskt kartlägga den egna skolmiljön.

– Vad händer på skolan, vad finns det för orosmoment? Att arbeta med andra myndigheter är en framgångsfaktor – ha regelbundna möten med socialtjänst, polis och fastighetsägare även om det inte har hänt något akut för att hela tiden stämma av samhället runtomkring, säger hon.

Maria Elmér menar också att en grundläggande del av säkerhetsarbetet är att skapa förtroendefulla relationer både mellan vuxna och mellan vuxna och elever samt mellan skolledningen och föräldrar. Då håller sig skolan mer välinformerad om vad det kan finnas för säkerhetshot.

Den här artikeln/artikelserien har producerats av facktidningen Detektor i samarbete med SecurityUser.com.



Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan