2020-09-17

Larm och detektion – Del 4 av 6

”Larmbranschen måste förstå teknikskiftet”

Addsecures affärsutvecklingschef Sten Olsson.

Addsecures affärsutvecklingschef Sten Olsson.

Nedsläckningen av telenäten och gamla analoga enheter som inte fungerar innebär en rejäl utmaning för säkerhetsbranschen. Förutom att det är en säkerhetsrisk finns det inte tillräckligt med tekniker att uppgradera larmsystemen när näten släcks.

Men teknikskiftet innebär också möjligheter som fler funktioner och tjänster, menar Addsecures affärsutvecklingschef Sten Olsson.

I Sverige finns ett par hundratusen larm som går via det analoga telenätet utan att någon vet om de fungerar eller ej. Därutöver installeras fortfarande sändare med teknik som snart är föråldrad.

Diskussionen i Sverige om nedsläckningen av telenätet har pågått länge – inte minst inom säkerhetsbranschen – men till skillnad från andra länder finns det ingen information från varken myndigheter eller Telia om när Sverige släcker ner nätet.

– Nu står vi dessutom inför nästa fas i teknikskiftet när 2G och 3G börjar släckas ner. Det kommer innebära att det finns en massa kommunikationsenheter där ute som kommer sluta fungera. Schweiz har till exempel börjat släcka ner 3G och i Norge släcks 2G ner fram till 2025, säger Sten Olsson.

Osäkert läge

Addsecure menar att säkerhetsbranschen måste ta frågan om teknikskiftet på allvar.

– Det säljs och sätts fortfarande upp 2G- och 3G-sändare på marknaden, det tycker jag är horribelt, säger Sten Olsson.

Han menar att säkerhetsbranschen borde göra en analys av hur många larm som går via de analoga 2g- och 3g-näten i dag. För några år sedan talades det om upp till en halv miljon larm. Sten Olsson menar att det är färre i dag men att ingen vet exakt hur många det är.

Han anser att både Europa, Sverige, säkerhetsbranschen och Addsecure står inför en utmaning när det gäller att uppgradera larmöverföringen. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med tekniker att uppgradera systemen när näten släcks.

– Till syvende och sist handlar det om enskilda användare. Ett hotell i Säffle har ingen förståelse för varför det ska byta larmkommunikation.

Vi har jobbat stenhårt på det här och har sökt upp kunder och sagt att vi gärna hjälper dem att byta, men det är svårt att få kunderna att förstå att det är viktigt för framtiden, säger han.

Ökad funktionalitet

I takt med att allt mer kommunikation har blivit ip-baserad har också fler funktioner och tjänster uppstått. Sten Olsson säger att det tidigare var en analog kopparlina som rent krasst bara talade om att det hände något eller att det inte hände något.

I dag läggs det till en massa tjänster och adderat värde – till exempel medföljande information, tvåvägskommunikation och bilder.

– Larmkommunikation i dag är helt enkelt inte bara kommunikation från A till B, utan är nu en informationskälla med tillhörande delar: det ska vara tvåvägskommunikation, information till appar och larmbord och du ska kunna slå av och på och öppna och stänga dörrar.

Sett till funktionalitet byter branschen skepnad och det gör att det krävs mycket mer kunskap, säger han.

Teknikutvecklingen innebär stora möjligheter och ger incitament till kunder som till exempel bara haft inbrottslarm eller brandlarm att faktiskt uppgradera och få fler funktioner.

– När vi byter ut en larmsändare ger vi kunden möjlighet att få en egen app för att se vad som händer, till exempel var det brinner och vem som har gjort inbrott. Du kan få en bild skickad till dig och vi kan skicka till larmbord etc., säger Sten Olsson.

”All kommunikation samhällskritisk”

Han är mycket noga med att påpeka att det krävs mer säkerhet när larmkommunikation ip-fieras och det tillkommer funktioner. Det går inte bara att koppla in sig på en ”ip-plugg” och tro att den är säker.

– Vi arbetar med samhällskritisk kommunikation. Tidigare såg man vikten hos högsäkerhetsobjekt, men i dag sträcker sig samhällskritisk kommunikation ända ner till en enskild uppkopplad enhet eftersom det går att ta sig in bakvägen och komma åt ett nät.

Ansvaret för cybersäkerheten vilar i mångt och mycket på slutkunden och Sten Olsson menar att säkerhetskunskaperna blir sämre ju längre ner i värdekedjan man kommer.

– Många kommuner har bra kontroll, men så fort någon kopplar in något tappar organisationen delar av högsäkerheten i sitt eget nät. Vi ser hela tiden exempel på att det sätts upp routrar utan att användaren förstår hur de ska kopplas in på ett säkert sätt. Routern hackas på en timme och senare kommer en faktura från operatören på tusentals kronor när kostnaden normalt sett är 69 kronor i månaden. Det finns hur många sådana exempel som helst.

Kommunicera med gärningspersonen

Sten Olsson tror att inbrottslarm har stor tillväxtpotential framöver och det kommer att bygga på bild och ljud tillsammans. Men även skolsäkerhet och larm för ensamarbete är något som han tror kommer att växa.

– I England, Frankrike och Italien ligger man långt framme med personsäkerhet för ensamarbetare. Det kan vara socialarbetare eller någon som arbetar ensam i en butik kvällstid som larmar och ber om hjälp. En uppkoppling av bild och ljud går då till larmbordet som bistår den anställde genom att kommunicera direkt med den eller de som stör ordningen.

I England ser vi hur 80–90 procent av människor som stör ordningen i butiker ger sig av efter en sådan uppmaning. Det här kommer absolut att öka i Sverige, avslutar han.

Den här artikeln/artikelserien har producerats av facktidningen Detektor i samarbete med SecurityUser.com.



Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan