2020-01-20

Säker kritisk infrastruktur – Del 1 av 2

Elförsörjningen sårbar mot attacker

Utländska underrättelsetjänster kartlägger kontinuerligt det svenska elnätet. Foto: Johan Fowelin

I takt med digitaliseringen räcker det inte längre med fysisk säkerhet för att skydda kritisk infrastruktur. Ett av mardrömsscenarierna är en omfattande cyberattack som slår ut det svenska elnätet.

Elförsörjningen är kanske viktigast av all kritisk infrastruktur i Sverige eftersom konsekvenserna av ett långvarigt strömavbrott kan bli mycket omfattande. Strömavbrott kan uppstå av en mängd anledningar: tekniska haverier, åska, översvämningar, solstormar, eller på grund av cyberattacker och sabotage. Under konflikten mellan Ryssland och Ukraina hackades delar av Ukrainas elnät och strömmen försvann tillfälligt i en del av Kiev. Angreppet skedde genom att mejl med bilagor med skadlig kod skickades till olika eldistributörer.

Lika illa som väpnat angrepp

Must har gått ut i media och varnat för storskaliga attacker mot det svenska elnätet. Under 2017 meddelade FRA att man hittat spår av aktiviteter som misstänks ha varit förberedelser för ett cyberangrepp mot Sveriges elnät.

– Internationellt pågår en kartläggning av IT-system som har med elförsörjningen att göra. Det finns all anledning att tro att det även gör det i Sverige, sa Musts dåvarande chef Gunnar Karlson till TT i januari 2019.

När Försvarsberedningen i våras överlämnade sin rapport om inriktningen för säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret till försvarsministern var en del att förbättra cyberförsvarsförmågan. I rapporten konstateras att ”cyberattacker kan få lika stora konsekvenser för samhällsviktiga funktioner och kritisk infrastruktur som ett konventionellt väpnat angrepp”.

Kontinuerligt spionage

Ett modernt, ”intelligent” elnät är inte möjligt utan internet och elsystemet kopplas samman allt mer med infrastrukturen för telekommunikation. Det ökar sårbarheten. Svenska kraftnät skrivet i sin egen risk- och sårbarhetsanalys att spionage och underrättelseinhämtning utgör det enskilt största hotet mot Sveriges elförsörjning.

Ett antal länder bedriver olovlig underrättelseverksamhet i Sverige och energiförsörjningen är ett område som bedöms vara av särskilt intresse för främmande makt. Enligt Svenska kraftnät kartläggs sårbarheter i elförsörjningen för att förbereda för framtida angrepp och spionaget sker genom bland annat cyberangrepp, värvning av insiders, signal-, flyg- och satellitspaning men även genom granskning av öppna källor.

Även fysiskt sabotage kan få allvarliga konsekvenser för elförsörjningen enligt Svenska kraftnät. Större sprängladdningar, elektromagnetiska hot eller beskjutning med vapen som är avsedda att förstöra material är några exempel.

Väldigt elberoende

Jan-Olof Olsson, senior handläggare på MSB.
Jan-Olof Olsson, senior handläggare på MSB.

Vid ett långvarigt strömavbrott blir det mörkt och kallt. Mobil¬telefonernas batterier tar slut, det går inte att betala med kort och bankomaterna slutar fungera. Kollektivtrafik som pendeltåg och tunnelbana stannar, trafikljusen slocknar och till slut måste mataffärernas kyl-och frysvaror slängas.

– Det moderna samhället är väldigt elberoende och vi har gjort oss av med de reserver vi kanske borde ha, säger Jan-Olof Olsson, senior handläggare på MSB och som arbetar med samhällets funktionalitet.

De flesta fel åtgärdas snabbt och störningarna blir i regel inte så långa, men det finns inga garantier. Vid ett större strömavbrott stannar allt som inte har reservkraft. Polis, de större sjukhusen, kommunledningar och larmcentraler är exempel på verksamheter med tillgång till reservkraft vid ett strömavbrott men det finns även verksamheter som har reservkraft av ekonomiska skäl, till exempel banker och andra med stort databeroende. Men reservaggregat kräver diesel.

– Reservkraften håller kanske något dygn, sedan måste det ske tillförsel av diesel. Vem som ska få tillgång till drivmedel är en central fråga. I till exempel Stockholmsområdet har vi några drivmedelsdepåer och det finns tankbilar som kan köra in till reservkraftaggregaten, vissa har förberett så det går att fylla på direkt, andra har inte den möjligheten och då måste man ha en mindre tank som man fyller på först, säger Jan-Olof Olsson.

Han vill inte berätta hur stora drivmedelsdepåerna är men det finns ett system med tankbåtar som distribuerar diesel via depåer till tankbilar men de är dimensionerade för en vardagssituation, inte för ett storskaligt, långvarigt strömavbrott.


 

Den här artikeln/artikelserien har producerats av facktidningen Detektor i samarbete med SecurityUser.com.


Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan