2019-10-02

Teleoperatörer blir återigen skyldiga att spara uppgifter

Den 1 oktober trädde nya regler om datalagring för brottsbekämpande ändamål i kraft.
– De nya datalagringsreglerna som nu träder i kraft stärker våra brottsbekämpande myndigheters förmåga att bekämpa bland annat terrorism, barnpornografibrott och annan grov brottslighet. Polis och säkerhetspolis har levt i mörker ganska lång tid nu. Med den här lagstiftningen tänder vi lyset igen, säger inrikesminister Mikael Damberg.

De nya datalagringsreglerna som nu träder i kraft innebär att teleoperatörer återigen blir skyldiga att spara uppgifter om elektronisk kommunikation så att polisen kan få tillgång till dem för att hindra och utreda brott. Innehållet i en kommunikation avslöjas inte genom datalagring. Lagringstiden förlängs också från 6 till 10 månader för uppgifter om internetåtkomst.

Från och med den 1 april 2020 kommer operatörerna också bli skyldiga att lagra uppgifter som är nödvändiga för att identifiera gärningsmannen oavsett vilken teknik för internetåtkomst som används.

"På så sätt upphör de identifieringsproblemen som finns i dag om operatören använder sig av så kallad NAT-teknik, där upp till 60 000 användare kan dela på samma ip-adress och som gör det näst intill omöjligt att spåra gärningsmän som begår brott via internet om denna teknik används", skriver regeringen.

Samtidigt innebär de nya reglerna en nödvändig begränsning av lagringsskyldigheten för att göra den svenska lagstiftningen förenlig med EU-rätten. Reglerna som nu träder i kraft har sin bakgrund i att EU-domstolen i december 2016, i den så kallade Tele2-domen, slog fast att de dåvarande svenska datalagringsreglerna inte var förenliga med EU-rätten.

Sammanfattningsvis innebär de nya datalagringsreglerna att:

  • Lokaliseringsuppgifter, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader. Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader. Övriga uppgifter, exempelvis vem som har pratat med vem i telefon, ska lagras i sex månader.
  • Lagringsskyldigheten begränsas, till exempel undantas all kommunikation som sker inom det fasta nätet. Uppgifterna ska endast få lagras inom EU.
  • Det införs krav på prövning av åklagare innan de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.
  • Möjligheten att hämta in uppgifter om vissa systemhotande brott i underrättelseverksamheten permanentas och kompletteras med två nya brott: statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan