En majoritet av eleverna anser att de har lärt sig i skolan om att avgöra hur tillförlitlig informationen på nätet är samt att göra korrekta källhänvisningar. Det är mindre vanligt att de anser att de lärt sig om olika säkerhetsaspekter som exempelvis att avgöra om meddelanden är potentiella bedrägerier. Det framgår av elevenkäten i ICILS – studien har genomförts i totalt 34 länder och det är första gången Sverige deltar.
I Sverige – liksom i övriga Norden och för det internationella genomsnittet – presterar flickor i genomsnitt bättre än pojkar i dator- och informationskunnighet, men skillnaden är mindre bland de svenska eleverna.
– Även om svenska elever använder digitala verktyg i stor utsträckning, både i skolan och på fritiden, så visar ICILS att de inte per automatik får väl utvecklade digitala färdigheter. Det är inte unikt för Sverige, men av stor betydelse för samhället. Det handlar om färdigheter som är en förutsättning för att kunna delta i skola, arbetsliv och som aktiv samhällsmedborgare, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket.
Fyra av tio elever saknar förmåga att värdera informationens trovärdighet, relevans och användbarhet, vilket är avgörande för ett säkert deltagande i en digital värld, menar Skolverket. Dessutom är dessa elever mindre självständiga när de använder dator och programvara, och behöver tydliga instruktioner.
– Det är oroväckande att en stor andel elever, och det gäller även i andra länder, saknar tillräckliga kunskaper i exempelvis källmedvetenhet och ansvarsfull användning av digitala verktyg. Det är viktigt att eleverna får kunskap i att använda verktygen på ett ändamålsenligt sätt i skolan, säger Anna Castberg.
Sverige
