Uppgifter från stulna betalkort cirkulerar på dark web-marknadsplatser varje dag. Det är inte ovanligt att annonserna även innehåller korthållarens namn, adress, e-post och andra uppgifter som gör det enklare för en bedragare att kringgå säkerhetskontroller. Ett svenskt betalkort kostar ungefär 8,74 euro – dyrare än det globala genomsnittspriset på ungefär 7 euro.

Danmark högre

I Norden är det endast Danmark som placerar sig högre med ett pris på ungefär 9,31 euro, medan ett norskt betalkort går att köpa för 7,74 euro och ett finskt för 6,73 euro.

– På större marknadsplatser säljs stulna kort ofta för låga summor och kan bli liggande aktiva under lång tid. För en relativt liten kostnad får kriminella tillgång till betalningssuppgifter som enkelt kan användas för bedrägerier, kontokapningar och obehöriga transaktioner, säger Adrianus Warmenhoven, cybersäkerhetsexpert på NordVPN.

Tillgång, efterfrågan och strikta regleringar avgör priset

Undersökningen visar att priserna har stigit markant under de senaste två åren. Kostnaden för ett svenskt betalkort har ökat med 42 procent – från cirka 5,97 euro år 2023 till dagens pris på 8,74 euro.

Även bland de övriga nordiska länderna har priserna drivits upp under de senaste åren. I Finland visar undersökningen en kostnadsökning med cirka 110 procent och i Norge har priset höjts med ungefär 59 procent. Undantaget som bekräftar regeln är dock Danmark – där priserna i stället minskat med runt 6 procent. Globalt ses den största ökningen i Nya Zeeland där priset för ett kapat betalkort ökat med 444 procent.

Tillgång och efterfrågan

– Tillgång, efterfrågan och strikta regleringar avgör priset. Kort från länder med låg tillgång och starka bedrägerikontroller är dyrare, medan marknader med stort utbud pressar priserna och gör stulna kort lättare att omsätta, säger Adrianus Warmenhoven.