Snabbare lagföring är ett samarbete mellan Polismyndigheten, Åklagar­myndigheten, Domstolsverket, tingsrätterna, Rätts­medicinal­verket och Kriminalvården. Metoden kortar tiden från brott till dom, från i genomsnitt 22 veckor till cirka sex. När en polis­patrull stoppar en misstänkt gör den klart utredningen på plats och ger den misstänkte direkt en preliminär tid för rättegång.

Metoden omfattar brott som narkotikainnehav, butiksstöld, olovlig körning, rattfylleri och brott mot knivlagen. Andra brott är skadegörelse, sexköp och ringa vapenbrott. Nästa år ska drygt hälften av Sveriges polisområden och åklagar­kammare samt 27 av Sveriges 48 tingsrätter att arbeta enligt snabbare lagföring. Dessa tingsrätter står idag för 72 procent av landets alla brottmål.

– Från årsskiftet, när en stor del av brottmålen börjar gå i spåret snabbare lagföring, hoppas vi kunna se stora vinster i hela lagföringskedjan, säger rikspolischef Anders Thornberg.  

Hittills i år har drygt 10 000 mål avgjorts i snabbare lagföring. Det innebär cirka 40 procent av brottmålen i de 15 nuvarande tingsrätterna. Mediantiden för tiden från brott till dom är 6,3 veckor. Ett exempel från september i år är ett ärende i Norrköpings tingsrätt om åtal för stöld, där processen tog 13 dagar från brott till dom.  

– Med snabbare lagföring får den som begår brott en snabb återkoppling från samhället. Man döms eller frias och kan gå vidare, säger Anders Thornberg.

Arbetsmetoden innebär att alla inblandade myndigheter samverkar i hela lagförings­kedjan med det gemensamma målet snabb prövning. Snabbare lagföring har använts på försök i Stockholm sedan 2018 och ska införas successivt i hela landet till 2023.