Trots att polisen i San Francisco delvis redan använder sig av kameror, har staden sedan 2019 stränga regler för användningen av all form av övervakningsteknik. Exempelvis är användningen av ansiktsigenkänning helt förbjuden, medan andra former av övervakningsteknologier är föremål för en lång och krånglig tillståndsprocess.

– Det har varit för mycket fokus på att sätta upp hinder för nya teknologier som kan förbättra polisarbetet i San Francisco, säger stadens borgmästare London Breed i en kommentar till San Fransisco Chronicle.

Nu lägger borgmästarkontoret fram ett nytt förslag som ska möjliggöra för polisen att under en ettårsperiod kringgå det reguljära ansökningsförfarandet gällande användandet av kameror och drönare. Invånarna kommer folkomrösta om förslaget under mars månad 2024.

Processen idag

För närvarande måste stadens avdelningar och polismyndighet utarbeta riktlinjer för hur de avser att använda en specifik övervakningsteknik. Rapporten skickas sedan till informationsteknikkommittén, en stadsavdelning som utvecklar teknikstyrningspolicy och godkänner kostsamma teknikinköp. Där granskas den av ett underutskott och kommittén i sin helhet. Den skickas därefter vidare till en överordnad kommitté, där den behandlas i 30 dagar under en offentlig remissperiod som är typisk för de flesta förordningar, och som kan kringgås av ordföranden. Slutligen skickas den till stadsfullmäktige för slutgiltig omröstning.

Sammanfattningsvis tar processen vanligtvis mellan sex och nio månader, enligt borgmästarkontoret.

Krånglig juridik

Borgmästarkontoret har också nyligen lagt fram förslag på lagändring som ska göra det möjligt att låta polisen använda 400 nummerplåtskameror, som staden fick genom ett statsbidrag för att motverka organiserad stöld. Även om denna teknikkategori redan fått ett godkännande, krävs ytterligare lagjusteringar då det tidigare regelverket utgick från ett annat videoformat än det som de nya kamerorna använder sig av.