För att bekämpa penningtvätt och stoppa kriminella nätverk från att missbruka det finansiella systemet behöver bankerna och polisen få tillgång till information om kriminellas betalningar. I en lagrådsremiss föreslår regeringen nu att clearingbolag – företag som förmedlar betalningar mellan banker – blir skyldiga att övervaka transaktioner, informera banker om misstänkta transaktioner, och rapportera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till polisen.

I lagrådsremissen föreslås också att Finansinspektionen får större möjligheter att pröva lämpligheten hos betaltjänstombud för utländska företag. Dessa ombud missbrukas i högre utsträckning av kriminella nätverk och utnyttjas för att inom ramen för alternativa betalningssystem, så kallad hawala-verkamhet, överföra pengar mellan kriminella nätverk i olika länder.

– Alla aktörer som verkar i finanssektorn behöver bidra till att motverka att kriminella utnyttjar systemet. Nu inför vi striktare kontroller och utökad informationsdelning. Det förstärker våra samlade insatser mot penningtvätt och den organiserad brottsligheten, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

– Gängen drivs av pengar och den kriminella ekonomin har spridit sig över stora delar av samhället. Bedrägeribrott har blivit en allt större inkomstkälla för den organiserade brottsligheten, och brottsvinsterna återinvesteras ofta i annan kriminell verksamhet. Genom det här förslaget stärker vi arbetet med att strypa den kriminella ekonomin ytterligare, säger civilminister Erik Slottner.

– Brottsbekämpning måste genomsyra alla aspekter av vårt samhälle, även det finansiella systemet. Därför är det välkommet att banker, Polismyndigheten och Finansinspektionen får tydliga och effektiva verktyg för att kunna motverka penningtvätt och överföring av pengar mellan kriminella nätverk, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.