Myndigheter, företag och andra aktörer larmar om att personer med koppling till organiserad brottslighet söker anställning inom offentliga verksamheter och i näringslivet för att få tag på information eller att påverka beslutsfattande. Det har också rapporterats att kriminella nätverk rekryterar redan anställda inom offentlig och privat sektor för att påverka upphandlingar och beslut, förmedla känslig information och gynna sina egna verksamheter, menar regeringen.
”Viktigt verktyg”
– Det är avgörande att både offentliga och privata verksamheter kan skydda sig mot gängens försök till infiltration. Bakgrundskontroller är ett viktigt verktyg för att stärka samhällets motståndskraft mot den organiserade brottsligheten, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Stort behov
För att kunna göra en bakgrundskontroll behövs tillgång till relevant information och att det är tillåtet enligt dataskyddsreglerna att hantera informationen. I dag tillgängliggörs stora mängder personuppgifter på internet av privata aktörer, och det har ifrågasatts om det är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Samtidigt är behovet av sådana uppgifter stort. Utredningen ska därför analysera hur man kan säkerställa tillgång till sådan information i framtiden, när det finns ett legitimt behov.
Bred översyn
Det förekommer också en osäkerhet kring vad som är tillåtet vid en bakgrundskontroll. Regelverket till skydd för den personliga integriteten är komplext och det finns ett stort behov av tydlighet, förenkling och vägledning, menar regeringen och har gett Eric Leijonram, generaldirektör för Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), i uppdrag att göra en bred översyn och ta fram ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller. Uppdraget ska redovisas senast den 11 mars 2027.
Sverige
