– Sedan 2020 har de cyberkriminella blivit mer hänsynslösa. Tidigare har de inte gett sig på hälso- och sjukvården eller ideella aktörer. Det stämmer inte längre. Deras modus operandi där man tidigare har valt att skona vissa sektorer har förändrats, säger Peter Larsson, CTO i Sverige på Orange Cyberdefense, till Läkartidningen.
Vid överbelastningsattacker finns ofta en tydlig koppling till nationella intressen. Det är inte lika givet vid ransomwareattacker: visserligen utgår många attacker från servrar i Ryssland, men Peter Larsson betonar att en stat inte måste ligga bakom en attack bara för att servern finns i landet.
– Det finns något som kallas "ransomware as a service", vem som helst kan köpa licens till en plattform under en viss tid eller för att utföra ett visst antal attacker genom att betala med kryptovaluta, exempelvis bitcoin. Det är mindre sannolikt att sådana attacker sker på direkt order från en regering.
– Samtidigt låter Ryssland det här hända och de lämnar inte ut individerna som ligger bakom attackerna, de här aktörerna går öppet på gator och torg. Det är ett jätteproblem att det finns länder som skyddar de här individerna, säger han till Läkartidningen.
.jpg?w=480&action=fill&sh=c9639 "Uno Lundberg, vd för Heras Sverige.")
Sverige
