I polisreformen 2015 slogs 21 länspolismyndigheter, Statens kriminaltekniska laboratorium och Rikspolisstyrelsen ihop till en myndighet. Det skulle ge ökad kvalitet, kostnadseffektivitet, flexibilitet och även väsentligt förbättrade resultat. Riksrevisionen har granskat reformen och funnit att intentionerna inte har uppnåtts.

Brottsligheten har förändrats

Polisen menar att det alltid är värdefullt att få ett genomarbetat utifrånperspektiv på verksamheten. Samtidigt kan myndigheten konstatera att Riksrevisionen i sin rapport saknar en beskrivning av hur säkerhetsläget och brottsligheten i grunden har förändrats under granskningsperioden. Båda delarna har avsevärt förändrat polisens operativa förutsättningar och fortsatta utveckling från 2015 fram till dagens verklighet. Den skiljer sig i centrala delar från den tid då reformen tänktes ut och formulerades, menar polisen.

– Man kan säga att kartan och de förväntningar som ritades fram vid reformen, och som revisionen har som sin centrala utgångspunkt, inte stämmer särskilt väl med den framtida terräng som den var tänkt att återspegla. En analys som inte tar hänsyn till förändringar i den verkligheten som ju är uppdraget för polisen saknar en central utgångspunkt, säger Micael Säll Lindahl, chef för polisregion Nord.

Utvecklingsarbetet pågår

Riksrevisionens rekommendationer bedöms likväl som relevanta. De har också uppfattats av myndigheten och omfattas därför redan av polisens pågående utvecklingsarbete.

– Rikspolischefen Petra Lundh startade ett mer genomgripande arbete i princip samma dag som hon tillträdde i december 2023. Sedan dess har vi jobbat strukturerat och långsiktigt med att få fler poliser i lokalsamhället, att förbättra våra utredningsresultat och i grunden ändra vår styrning för att kunna öka de brottsbekämpande effekterna av polisens arbete. Jag kan på goda grunder säga att vi har blivit väsentligt bättre inom alla de områdena de senaste åren, även om det förstås finns mer att göra, säger Micael Säll Lindahl.

Förenkla byråkratin

Han tycker att det finns delar i Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer som myndigheten behöver intensifiera. Exempelvis att fortsätta förenkla den inre byråkratin, att styra mer med principer och mindre med riktlinjer, att göra stödverksamheten mer verksamhetsnära och integrerad med det operativa flödet samt att nå ut med innebörden av den nya styrningen till medarbetarna. Samtidigt påpekar han att polisen i de flesta delar redan har genomfört eller påbörjat de förändringar som Riksrevisionen nu föreslår.

Stora framsteg

– Jag var chef i myndigheten redan innan polisreformen trädde i kraft och kan bara konstatera att vi hade rätt stora problem med att få allt att fungera de första åren. Vissa av styrningsidéerna som Genomförandekommittén beslutade för den nya Polismyndigheten visade sig fungera dåligt för en polisverksamhet som ska hantera en allt mer komplex operativ verklighet. Vi har själva sett det och mycket av det har vi sedan några år börjat ändra på, och vi har gjort stora framsteg på förhållandevis kort tid, , säger Micael Säll Lindahl.

– Vi delar information, samarbetar och koordinerar den brottsbekämpande verksamheten på ett helt annat sätt och vi utvecklar betydligt mer relevant uppföljning, både när det gäller verksamhetseffekter och ekonomi. Det syns tydligt i det som är meningen med polisen – positiva brottsbekämpande effekter. Jag vågar påstå att vår nya organisation – där vi är en gemensam polis – har varit en förutsättning för att vi ska kunna anpassa oss till den förändrade och allt grövre brottslighet vi tyvärr har sett de senaste tio åren.

Polisen skriver också att ”polisreformen 2015 var nödvändig och positiv, även om vi inte är framme och om vägen hit inte blev som det var tänkt när kartan ritades”.