Bedrägerier kallas telefonbedrägeri eller vishing när det är fråga om en kombination av voice (röst) och phising (när någon fiskar, trålar efter användbar information).

Vid denna typ av bedrägerier stressar och skrämmer gärningsmännen brottsoffren och får dem att själva agera så att pengarna flyttas.

Ofta kartlägger bedragarna potentiella offer och drar nytta av öppna data, till exempel personnummer, för att verka trovärdiga när de ringer. Ibland manipuleras även det nummer som bedragarna ringer från, så att det ser ut att komma från en känd bank eller en teleoperatör.

Telefonbedrägerierna ökade med 36 procent under fjolåret och brottsvinsterna därifrån beräknas till strax över 700 miljoner kronor.

Det pågår flera förundersökningar och kartläggningar av nätverk med denna inriktning, runt om i Polismyndigheten. Var och en av de sju polisregionerna har särskildtutpekade utredningsgrupper för bedrägerier. På nationell och strategisk nivå finns ett nationellt bedrägericentrum.

I mitten av mars genomförde polisen en omfattande insats mot personer som misstänks ha sysslat med telefonbedrägerier mot äldre. Tre personer sitter häktade för grova bedrägeribrott med över tusen brottsoffer. En fjärde person, även han misstänkt för samma brott, greps i Portugal.

Trots stora insatser med att utreda ärenden och försvåra brottsuppläggen fortsätter ett stort antal personer att år efter år drabbas av bedrägerier. Därför sker hela tiden brottsförebyggande arbete.

Exempel på sådana är dialoger med banker, mobiltelefonoperatörer och webbutiker för att stödja dem i arbetet med att göra plattformar svårare för bedragarna att angripa. Polisen genomför även regelbundet informationsinsatser.

– De riktas mot olika målgrupper som vi ser att bedragarna riktar sig mot. Genom att rusta sig med kunskap om hur bedragarna gör, blir det enklare att skydda sig, säger Lotta Mauritzon.