Sedan drygt ett år tillbaka har polisen möjlighet att utfärda så kallade säkerhetszoner som ett sätt att stävja gängkriminaliteten och förhindra att grova våldsbrott som äventyrar liv, hälsa eller egendom sker.

– Utgångspunkten för att det ska bli en säkerhetszon är en specifik konflikt med koppling till kriminella grupperingar och där vi inom polisen ser att risken för skjutningar och sprängningar ökat kring individer med koppling till ett visst område. Det kan exempelvis handla om vedergällning för något tidigare brott som vi har kännedom om, förklarar Johanna Björk som är tillförordnad lokalpolisområdeschef i Örebro.

Under tiden som det är en säkerhetszon kommer den som bor, verkar eller vistas där se fler poliser, kunna prata med och ställa frågor till poliserna i området och kunna bli visiterad.

Säkerhetszonen kan finnas i upp till två veckor men kan efter det även komma att förlängas.

Olika delar för att förebygga grovt våld

Polisen menar att i grund och botten är det personer med koppling till specifika gäng och dess konflikt som polisen vill komma åt men precis som i så mycket annat polisiärt arbete handlar det om att jobba på ett sätt så man hittar de eller det som någon annan inte vill ska hittas.

– Exempelvis kan det handla om vapen och inom en säkerhetszon har polis rätt att visitera personer eller göra husrannsakningar i fordon utan en särskild brottsmisstanke, förklarar Johanna Björk.

Även personer under 18 år kan komma att visiteras

– Eftersom unga personer mer frekvent används för att transportera vapen eller narkotika åt andra äldre medlemmar i kriminella gäng så är det viktigt att vi även kan kontrollerar unga personer. Men det är en kroppsvisitation som går att jämföra med säkerhetskontrollen på flygplatser, så polis känner utanpå kläder och man kan bli uppmanad att tömma fickorna, förklarar Johanna Björk.

Möjligheten att visitera är bara ett av tre viktiga delar i arbete med en säkerhetszon. Att ha ökad polisiär närvaro och dialog med personer som bor, vistas och verkar där är de två andra.

– Egentligen skulle jag vilja säga att det är de två delarna som är de viktigaste för att bidra till en upplevd trygghet just där. Förstår medborgare varför vi är där och vad det är vi försöker åstadkomma så ökar chansen att de känner sig tryggare, avslutar Johanna Björk.