Sökmotorn matchar bilder från säkerhetskameror med foton från sociala medier, till exempel Facebook. Och på så sätt kan polisen eller FBI identifiera misstänkta brottslingar. I Sverige fastslog Förvaltningsrätten i Stockholm i höstas en dom om att polisen har använt ansiktsigenkänning som bryter mot brottsdatalagen. Detta var efter att enskilda poliser använt Clearview AI och IMY meddelade att Polismyndigheten ska betala 2,5 miljoner kronor i sanktionsavgift.

Och det är inte bara det svenska rättsväsendet som är skeptiskt. Matt Mahmoudi från Amnesty International säger till Politico att det kan vara brott mot internationell lag att använda sig av teknik som Clearview AI, eftersom personerna i fråga inte har godkänt att deras bilder ska användas i det syftet.

Det finns sedan tidigare också oro för att tekniken ska missbrukas och att risken för felaktiga identifieringar är stor, och det gäller inte minst för kvinnor och etniska minoriteter.