Inflödet av information som Polismyndigheten hanterar och analyserar ökar ständigt – information som många gånger är avgörande för att myndigheten ska kunna förebygga och förhindra allvarliga brott. Samtidigt är delar av det regelverk som styr hur Polismyndigheten hanterar personuppgifter daterat, menar regeringen. Därför har myndigheten i olika sammanhang pekat på vilka regler i dataskyddsregleringen som är brådskande att se över. Det handlar om reglerna som styr i vilka situationer personuppgifter får behandlas av fler än ett fåtal anställda inom myndigheten.
– I kampen mot den organiserade brottsligheten är det avgörande att polisen har rätt verktyg. Regeringen går nu fram med förslag som innebär en effektivare informationshantering hos polisen, vilket varit efterlängtat från myndigheten, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
I lagrådsremissen lämnas flera förslag till ändringar i reglerna om gemensamt tillgängliga uppgifter vid myndigheten:
• Fåtalsregeln, som bestämmer när personuppgifter inte är gemensamt tillgängliga inom Polismyndigheten, ska utvidgas. Just nu innebär regeln att som mest ett tiotal personer kan se personuppgifter utan att de anses vara gemensamt tillgängliga vid myndigheten. Förslaget innebär att antalet personer inom myndigheten som har tillgång till en personuppgift inte ska vara det som avgör om uppgiften ska ses som gemensamt tillgänglig. Avgörande ska i stället vara att det rör sig om en särskilt avgränsad krets personer.
• Fler personuppgifter ska få göras gemensamt tillgängliga i Polismyndighetens underrättelseverksamhet.
• Kravet på att gemensamt tillgängliga personuppgifter i vissa fall ska förses med särskilda upplysningar ska endast gälla så långt det är möjligt. En generell undantagsregel ska också införas för när en sådan upplysningsskyldighet inte ska gälla. I dagsläget finns ett krav på att gemensamt tillgängliga uppgifter i vissa fall ska förses med särskilda upplysningar, exempelvis om en uppgiftslämnares trovärdighet. Kravet är i praktiken inte alltid möjligt att uppfylla och kan då förhindra att uppgifter görs gemensamt tillgängliga trots att det finns ett sådant behov. Förslaget innebär att sådana upplysningskrav endast ska gälla så långt det är möjligt. En generell undantagsregel ska också införas för när en sådan upplysningsskyldighet inte ska gälla.
Sverige
