2020-07-07

MSB: "Sverige sårbart för informationspåverkan"

Pandemin har gjort Sverige mer sårbart för informationspåverkan enligt MSB.

Främmande makts informationspåverkan mot Sverige har varit låg under covid-19-krisen menar Mikael Tofvesson, chef för enheten för omvärld och beredskap på MSB.
– Men Sverige är sårbart och vårt team jobbar för fullt nu, vi följer vad hotaktörerna håller på med och ifall de skulle starta ett koordinerat angrepp mot Sverige, säger han.

En del av MSB:s uppdrag är att följa utländsk informationsverksamhet som kan riktas mot Sverige. Och det är ingen hemlighet att det i första hand handlar om Ryssland och Kina.

– Det är uppenbart att Ryssland och Kina bedriver informationspåverkan mot USA. Sverige är inte någon stor måltavla för tillfället men det har varit mycket oro och känslor och stor polarisering kring covid-19 i Sverige och det är en arena som yttre aktörer följer för att se var de kan profitera, säger Mikael Tofvesson.

Han menar att hoten mot statsepidemologen Anders Tegnell är ett uttryck för att debatten i Sverige är polariserad. Vissa är helt övertygade om att Sverige hanterar krisen rätt, medan andra anser att vi gör helt fel. Och eftersom ingen har tydliga svar ännu finns det utrymme för konflikt.
Den typ av informationspåverkan som MSB arbetar med att följa är när utländska aktörer använder information som maktmedel för att uppnå en effekt som är negativ för Sverige. Det kan vara desinformation, vilseledning och propaganda men behöver inte nödvändigtvis vara olagligt.

– Det är inte acceptabelt att en utländsk aktör sprider desinformation som kan hota liv och hälsa, till exempel rykten som gör att vi skadar varandra, säger Mikael Tofvesson.

Andra exempel som han nämner är att utländska aktörer försöker påverka samhällets funktionalitet, till exempel genom att det inte går att rösta eller någon form av hot mot samhällets grundläggande värden, som desinformation som kan påverka demokratin, yttrandefriheten eller individuella fri- och rättigheter. Efter det amerikanska presidentvalet 2016 har påverkansoperationer, ”fake news” och trollfabriker fått mer medial uppmärksamhet. Just trollfabriker är inte bara något som vissa nationer har, funktionen kan enligt Mikael Tofvesson också köpas som en tjänst, till exempel av företag på Balkan.

Målet med informationspåverkan kan vara att splittra befolkningen, öka polariseringen och få folk att tappa förtroende för den politiska ledningen och systemet. Det kan också handla om att en utländsk aktör vill kommunicera hur dåligt något är i till exempel Sverige för att styra bort tankar kring de inhemska problemen eller att genomföra biståndsinsatser och sedan göra ett propagandanummer av det.

– Ska utländska aktörer påverka Sverige måste de påverka politiker och myndigheter – men för att kunna göra det måste de även lura befolkningen eftersom vi är en öppen fungerande demokrati. Sveriges ledning kan inte gå emot den egna befolkningen utan att förlora jobbet – till skillnad från i en del andra länder. Huvuddelen av all desinformation, vilseledning och propaganda riktar sig mot befolkningen för att bygga ett narrativ som lägger press på beslutsfattarna eller som förskjuter debatten i en annan riktning så att vissa saker inte diskuteras, säger Mikael Tofvesson.

Pandemin har gjort Sverige mer sårbart för informationspåverkan enligt MSB.

– Informationspåverkan är ett farligt instrument. I dagsläget är det inte ett överhängande hot, men om ett land som tidigare använt de här resurserna skulle vilja rikta in dem mot Sverige så har vi helt klart en utmaning, avslutar Mikael Tofvesson.

Den här artikeln är publicerad i sin helhet i Stöldskyddsföreningens tidning Tryggare Samhälle.


Taggar


Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan