Sex av tio lärare har bevittnat hot och våld mellan elever, men hur vanligt det är skiljer sig åt mellan skolformerna. Oavsett skolform är det vanligast att elever använder kränkande eller nedsättande ord mot andra elever.
Fritidshemmen särskilt utsatta
Problemen är särskilt utbredda i fritidshemmen. Där har mer än 8 av 10 lärare bevittnat hot och våld. Sex av tio har minst en gång i veckan sett elever slå, sparka eller på andra sätt fysiskt skada andra elever.
– Fritidshemmen är ofta barnens första och sista möte med skolan varje dag och är enormt viktig för barnens utveckling. Där måste tryggheten vara självklar. För att nå dit krävs fler utbildade lärare, mindre grupper och slut på nedskärningarna, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.
Kopplas till personalbrist
De som har bevittnat hot och våld uppger att det blivit grövre de senaste åren. Personalbrist kopplas tydligt till mer hot och våld – skolor med för få behöriga lärare, kuratorer, elevassistenter eller rastvärdar rapporterar betydligt högre nivåer av hot och våld.
Skolledningen avgörande
Skolledningen spelar en avgörande roll. På skolor där ledningen tar hot och våld på allvar är situationen betydligt bättre, enligt rapporten.
Ställer krav
Sveriges Lärare kräver ett nationellt ansvar för att återställa tryggheten i skola, förskola och fritidshem:
• Nationell samordnare mot skolvåld
• Statliga investeringar i skola, förskola och fritidshem
• Reglerade gruppstorlekar och lärartäthet
• Likvärdig elevhälsa – även i fritidshemmen
• Statliga akutskolor för elever med våldsproblematik
• Starkare ansvar för skolledningar och huvudmän
• Breddad samverkan mellan skola, BUP, polis och socialtjänst
Sverige
