– Sommaren är bluffakturornas högsäsong och det är oroande att antalet fakturabedrägerier ökar så kraftigt. För små och medelstora företag kan en bluffaktura innebära både kostnader och juridiska bekymmer. Därför är det avgörande att alla brott både anmäls och utreds. Bara om vi gör det olönsamt med bedrägerier kan vi få bukt med problemet, säger Boo Gunnarson, företagarexpert för Spiris (tidigare Visma Spcs).
Under 2024 gjordes 10 007 polisanmälningar om fakturabedrägerier i Sverige, enligt statistik från Brå. Det innebär en ökning med 23 procent jämfört med 2023, då det inkom 8 110 polisanmälningar. Under de senaste fem åren är ökningen hela 43 procent.
Mest ökade bluffakturorna i Polisregion Stockholm, där antalet polisanmälningar steg med 54 procent under fjolåret. Även i Polisregion Nord och Polisregion Öst ökade antalet fakturabedrägerier kraftigt, med 34 respektive 23 procent, medan övriga fyra polisregioner i landet såg ökningar på mellan 6 och 12 procent.
– Det är viktigt att enskilda företag tar ansvar och polisanmäler bluffakturor, men det räcker inte. Det behövs även politiska åtgärder. Vi skulle exempelvis vilja se regelförändringar, förenklade anmälningsrutiner, riktlinjer som säkerställer att brotten prioriteras av rättsväsendet och skärpta straff för återfallsbedragare. Landets företagare måste kunna lita på att beslutsfattarna tar problemet på allvar, säger Boo Gunnarson.
Antalet polisanmälda fakturabedrägerier bedöms vara toppen av ett isberg. Enligt Svenskt Näringslivs rapport Brottsbarometern 2024 uppger endast 31 procent av företagen att de anmäler alla brott de utsätts för. Den främsta orsaken till att avstå från att anmäla är uppfattningen att en polisanmälan sällan leder till åtgärder, samt att brotten ofta bedöms som för bagatellartade.
.jpg?w=480&action=fill&sh=c9639 "Uno Lundberg, vd för Heras Sverige.")
Sverige
