Genom exempelvis trakasserier och hot försöker personer inom kriminella och extremistiska grupperingar påverka kommunanställda och politiker till att fatta andra beslut, lämna ut information eller att inte driva vissa politiska frågor. Särskilt utsatta verksamheter är individ- och familjeomsorgen inom socialtjänsten samt anställda som arbetar relationsbyggande med barn och unga i utsatta områden, menar Brå.
– Även om påverkansförsök från de här aktörerna handlar om relativt få händelser totalt sett, är det ett reellt problem på vissa platser och för vissa verksamheter. Vi ser att det är lättare för påverkarna att komma fysiskt nära och skapa obehag på den kommunala nivån. Det ökar risken för att kriminella och extremistiska grupperingar ska få inflytande i verksamheten, vilket kan få stora konsekvenser för individen, organisationen och samhället, säger Anna Horgby, projektledare, Brå.
När det gäller förtroendevalda handlar det huvudsakligen om ideologiskt motiverade påverkansförsök från extremistiska grupperingar. Brås studie visar att partierna behöver arbeta mer aktivt för att fånga upp påverkansförsök och stötta de lokala förtroendevalda och partiorganisationerna.
Påverkansförsök från kriminella och extremistiska grupperingar är ofta subtila och inte tydligt olagliga, vilket gör att mycket behöver kunna hanteras av den egna verksamheten. Det är därför viktigt att stärka motståndskraften inom kommuner och partier för att förebygga problemet, anser Brå.
– Kommuner behöver rusta sina verksamheter och arbeta förebyggande för att kunna stå emot otillåten påverkan. För att stötta i det arbetet har Brå tagit fram en handbok som innehåller konkreta verktyg och strategier för att förebygga och hantera påverkansförsök, säger Lisa Pedersen, utredare, Brå.
.jpg?w=480&action=fill&sh=c9639 "Uno Lundberg, vd för Heras Sverige.")
Sverige
