I september 2021 fick en parlamentarisk kommitté i uppdrag att göra en översyn av regleringen om krigsdelegationen, var riksmötet hålls och regeringens normgivningskompetens i allvarliga fredstida kriser. Bakgrunden var framför allt erfarenheterna från covid-19-pandemin. I december 2023 lämnade kommittén förslag med bred parlamentarisk enighet. Förslagen har fått övervägande positiv kritik av remissinstanserna. Regeringen föreslår därför att kommitténs förslag genomförs.
Förslagen innebär bland annat följande:
• Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. Regeringsformen ska öppna upp för möjligheten att hålla helt digitala sammanträden i vissa svåra situationer.
• Krigsdelegationen ska finnas kvar, men justeras. Talmannen får en roll som motsvarar den i riksdagen, och statsråd ska inte längre kunna ingå i delegationen.
• Nya regler vid allvarliga fredstida krissituationer. Riksdagen ska med kvalificerad majoritet kunna ge regeringen tillfälliga befogenheter att meddela föreskrifter – som när som helst kan återkallas.
– Statens viktigaste uppgift är att skydda befolkningen och värna vår frihet, fred och säkerhet. För att kunna ta detta ansvar behöver riksdagen och regeringen fungera och kunna fatta nödvändiga beslut i rätt tid och med rättsligt stöd också i krig och andra svåra kriser. Genom att skapa tydliga regler för hur Sverige ska styras i sådana situationer stärker vi både vår säkerhet och skyddar vår demokrati. Regeringen har lämnat över propositionen till riksdagen för behandling under hösten, så att det finns gott om tid för diskussion och beredning av dessa viktiga frågor i konstitutionsutskottet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Sverige
