– Regeringens plan för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten står på tre ben. Det handlar om att slå mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga. Polismyndigheten har en helt central roll i detta. Regeringens förändringsuppdrag till polisledningen för nästa år ligger därför fast: fler lokalt synliga poliser och god service till medborgarna, ökat tryck i utredningsverksamheten så att fler brott klaras upp och ökad effektivitet för att medborgarna ska få full valuta för sina skattepengar, säger Gunnar Strömmer.

Polismyndighetens anslag ökar med 4 miljarder kronor mellan 2024 och 2025, till 45,2 miljarder kronor. Under perioden 2023–2027 beräknas anslaget öka från 37 till 51,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 40 procent. Dessa tillskott medför att bland annat polistillväxten kan fortsätta.

Inriktningen i Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 ligger i linje med det förändringsuppdrag som regeringen gav polisledningen i december förra året. Regeringens ambition är att öka den lokala polisnärvaron i hela landet. Polismyndigheten ska återrapportera vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att öka antalet uniformerade poliser i yttre tjänst, men också hur många uniformerade poliser som arbetar i yttre tjänst.

Polismyndigheten ska även redovisa hur man arbetar med att förbättra utredningsverksamheten så att fler brott klaras upp. Regeringen pekar särskilt på följande områden där resultatutvecklingen ska redovisas: dödligt våld, mäns våld mot kvinnor, brott mot barn, bedrägeri-, bidrags- och penningtvättsbrott samt unga lagöverträdare.

Vidare ska Polismyndigheten redovisa hur man säkerställer en effektiv styrning och ledning samt användning och uppföljning av polisens fortsatt växande resurser.